Som åren går. Så längesen som Deckarlogg – och innan dess jag utan Deckarlogg – började läsa och bevaka deckarutgivningen om och från Skåne.
Redan 2007 gjorde jag följande rundresa i det skånska deckarlandskapet till Magasinet Skåne. Idag är texten som en historisk grund till just dagens skånska deckarvåg.
Fast de skånska deckarna var många då också och flera – de flesta? – av de författare och titlar som nämns i texten är läsvärda än idag.
Hur många har du läst? Hur många kan jag locka dig att läsa?
***
Tiden är 60-tal och av intrigen framgår att ”den lilla idylliska badorten Vikinge”, som May Adin valde som miljö till ”Mord i badort”, ligger i nordöstra Skåne. Ett påhittat eller verkligt samhälle? I uppföljaren, ”Arv och ättestupa”, avslöjades att badorten är… Båstad (inklusive Kattvik).
Bodil Mårtensson skildrar sin hemstad Helsingborg i böckerna om Joakim ”Joe” Hill, nu chef för stadens poliskår. I ”Brottskod 09”, som kom i somras, hittas en död ung kvinna – eller man – vid Ålabodarna, mitt emellan Helsingborg och Landskrona. Fast min favorit är ”Beckmörker” med bl a spökerier på museet Kärnan.
Tidigare hade Lars Tylle Herlin skrivit deckare i Helsingborgsmiljö. En av dem, ”Var inte rädd, lilla mamma”, utspelar sig på Slottshöjdsskolan (egentligen Slottsvångsskolan) och Helsingborgs (gamla) stadsteater.
Ulf Nilssons förra ungdomsdeckarserie, som inleddes med ”Det egyptiska mysteriet”, utspelade sig i och kring Helsingborg på 50-talet. Nyss kom tredje delen, ”Ensam bland rävar”, i hans nya noir-serie för barn och ungdom. Johnny, ung privatdetektiv, är verksam på ”mörka” gator i författarens barndomskvarter i Helsingborg, då och idag.
Jenny Berthelius, den skånska skräckens mästarinna.
Foto: Birgitta Olsson
På väg mot Lund stannar vi till i Barsebäck. Eller snarare bör vi ta en omväg. För dansken Per Holm, ”Havarialarm” (inte översatt), har låtit en jordbävning vid Medelhavet fortplanta sig till Barsebäck så att kärnkraftverket havererat…
K Arne Blom skrev först en svit kriminalromaner om Lunds studentliv på 60- och 70-talen och fortsatte med flera deckarserier i Lundamiljö.
Debutromanen ”Någon borde sörja” börjar med att en student på julaftonen 1969 blir ihjälkörd i hörnet Paradisgatan/Sandgatan. I ”Återresan” återkom Blom – nästan – till studentmiljön. En cirka femton år äldre ”överliggare” väntar på att hustrun ska komma med tåget till Lunds station. Pinande kallt. Den värsta snöstormen på åratal har drabbat Lund.
Bloms mest atmosfärrika skildringar av Lund är hans historiska deckare om andra världskriget. I ”Skuggan av en stövel” kallas polisen till Hospitalsgatan i stadens judiska kvarter, det så kallade Nöden eller Judéen, där en man hittats död. Året är 1939.
Med ”En drake lyfter bara i motvind” inledde Peter Glas sin (deckar)serie om en kvardröjande punkare och polis i Lund. Punkbandet Herman Hesse repar på Studiefrämjandet, det fikas på Gräddhyllan och köps böcker på Gleerups.
Karin Wahlberg, som tidigare hade skildrat en namnlös sjukhusmiljö, flyttade i romanen ”Blocket” över till Lunds lasarett, där en falsk läkare härjar. Förresten, när Bodil Mårtenssons polis Joakim Hill gifter sig med läkaren Catharina – i ”Torpeden” – så sker vigseln på Rolles hamburgerbar (!?) vid Lunds lasarett.
”Professorn och hans offer” av Marianne Jeffmar utspelar sig i en (namnlös) svensk universitetsstad nära Köpenhamn. I Gunilla O Wahlströms ”Där din skatt är” cyklar en åldrande skollärare genom Lund på väg till saluhallen.
Dagens främsta skildrare av Lunds deckarmiljöer är ungdomsförfattaren Mårten Sandén med sina ”Petrinideckare”. Tvillingarna Peter och Petra bor med föräldrar och syskon på Lilla Fiskaregatan och löser mysterier över hela Lund. I två av titlarna, ”Spökhotellet”, och ”Piraterna”, har mysterierna flyttats till Österlen: Vitemölla, Haväng och Kiviks marknad.
Även Jean Bolinder har skildrat det kriminella Lund. Senast i kriminalmoraliteten ”Bara början på en saga”, där en förläggare avlider den 5 december 1935. I hans tidiga kriminalromaner återfinns huvudpersonerna i Bjärred, liksom författaren. Man får t o m – i ”En detektivhistoria” – reda på deras adress och telefonnummer, samma som familjen Bolinders.
Några Bolinder-deckare har Malmö som miljö. Allra mest ”Martin Loffas hemlighet”, som förflyttar sig genom stan: Limhamn, Hansacompagniet, The Pickwick Pub, Triangeln, Malmö konserthus, Rosengård…
Bertil Mårtensson har i bl a ”Växande hot” skildrat Malmö för bara 30 år sen – och ändå så olikt dagens. Porträttet av gamla fru Göransson är typiskt. Hon bor omodernt i centrala Malmö, släpar sig nerför trapporna – sliten ledstång, mörkt trapphus, skitigt och dant – och ut på gården med soppåsen, lyser med ficklampan, öppnar soptunnan och får syn på… ett avhugget kvinnohuvud.
Skräckens skånska mästarinna, Jenny Berthelius, debuterade med ”Mördarens ansikte” i Helsingborgsmiljö. Flera av de följande romanerna – som ”Mannen med lien”, ”Leksakspistolen” och ”Porträtt av ett mord” – och även ungdomsdeckarna om ”Hemliga Agentklubben” har Malmö och trakten kring Svensköp på Linderödsåsen som miljöer.
Per Odebrant och Joel Ohlsson skrev rövarromanerna ”Fähundarna” och ”Fårskallarna” om 70-talets Malmö med omnejd. ”CoMa” av Annika Lidne är en SF-deckare om framtidsstaden Co(penhagen)-Ma(lmoe).
Jörgen Hansen, Vidar Pedersen och Johnny Kalderstam har i bl a ”Baksmälla”, ”Brunt som snö” och ”Fultjack” skildrat stadsdelen Möllevången som Malmös kriminella centrum.
Tony Manieri låter Malmös tuffaste snut, Michael Stanic, guida genom den allt mer våldsamma brottsstaden. Bertil Falks namnlöse privatspanare (och alter ego?), som bl a förekommer i ”Mord och orkidéer”, är verksam i halva världen med utgångspunkt från Malmö.
Bunny Ragnerstam – känd för sina kollektivromaner – debuterade faktiskt med en thriller, ”Brottet som kom bort”. Miljön var Kristianstad. Nyligen återvände han till genren med en burlesk polisroman, ”Mord min själ”, i Malmömiljö.
I Mikael Bergstrands ”Doft av hämnd” heter huvudpersonen Leyla Abdullah, journalistvik på en tidning som måste vara Sydsvenskan.
Johan utan efternamn, huvudperson i Pär Bjelvehammars ”Mord i Malmö”, är samtidsdokumentatör i Malmö stadshus och bosatt på Gamla Väster (och råkar illa ut i Lövestad).
Fredrik Ekelund och Kristian Lundberg inledde med ”Pojken i trädet” respektive ”Eldätaren” varsin serie polisromaner om människor och kriminalitet i dagens Malmö. Den förstnämnde, som skriver mer traditionellt, skildrar invandrarmiljöer, en swinger klubb, Västra hamnen med mera. Den andre gör lika poetiska som mardrömslika skildringar av Malmö i brytningstiden mellan arbetar- och invandrarstad (med Turning Torso som falliskt monument).
Jean Bolinder fanns, liksom personerna i hans tidiga romaner/thrillers/deckare, i Bjärred.
Foto: Birgitta Olsson
En man stiger in på restaurang Savoy, skjuter ihjäl en person och försvinner ut genom fönstret. Det är en klassisk scen, både i romanen ”Polis, polis, potatismos!” av Sjöwall/Wahlöö och (ännu mer) i filmatiseringen. Riksmordkommissionen, representerad av Martin Beck, kommer till Malmö och tar in på Hotell Savoy. Också ”Polismördaren” har skånska miljöer, där bor Beck på Anderslövs gästgivargård.
Inledningen av filmen ”Den röda mannekängen” är en annan klassisk scen: ett utpressningsdrama vid kyrkan i Skåne Tranås. (Fast i Folke Mellvigs bok anges inget ortsnamn. ) I ”Farligt för familjen” reser däremot privatdeckarfamiljen John, Kajsa och sonen Olle Hillman till ”det semestersköna Falsterbo”.
Ska Håstad – hamnstaden i ”Rabies” av Elisabeth Kågerman – vara Trelleborg eller Ystad eller bägge?
Det kriminella Ystad är välkänt från Henning Mankells böcker och alla filmatiseringar men det kan påpekas att Kurt Wallander även gör polisiära utflykter i övriga Skåne – t ex Stjärnsunds borgruin, Löderup och Vollsjö samt Rosengård i Malmö, där han bodde som nybliven polis (novellen ”Hugget”).
Mindre känt är att Dr. Watson, enligt nya manuskriptfynd som Lars Jannedal låtit trycka i bl a ”Den löse skägghandlaren”, lämnade London och öppnade praktik i Ystad – dit Sherlock Holmes kom på besök. ”Striden vid Ales stenar” heter ett kapitel.
Titlarna avslöjar var ”Döden på Österlen” och ”Fången på Glimmingehus” av Roland Möllerfors och ”Mord på Österlen” av Stig O Blomberg utspelar sig.
I ”Albertina” av Lillemor Johansson finns en beskrivning av vägen till faster Doroteas gamla gård i Skräddaröd: förbi Kivik och Vitemölla, genom Brösarp, vänster mot Norra Björstorp, förbi vägarna till Hörröd, Bertilstorp, Gussaröd och Andrarum…
Per Erik Tell deckarbuterade med ”Ljuva september”, där Cesar Amado Sin Fronteras, invandrare från Chile, är polis i en stad som pusslats ihop av Skurup, Ystad, Kristianstad och lite Vinslöv. Historien om den nergrävda mumien ska ha tilldragit sig vid Abbekås och vara helt autentisk.
Tell var tidigare delägare av Tinna & Tells café med hotell i Vinslöv. Som kvällslitteratur kunde övernattande gäster läsa specialskrivna deckare av Kjell E Genberg, t ex ”En liten detalj”, med kriminella miljöer från Kristianstad, Hässleholm och just Vinslöv.
Christer Nylander har bl a skrivit romanen ”Den fjärde spelpjäsen”, som utspelar sig i en lärares huvud och (trakten av) Kristianstad.
Jan-Olof Ekholms ”Pang, du är dö´” kan beskrivas som en ”repmånadsdeckare” vid Rinkaby skjutfält. Miljöerna i Ekholms deckardebut, ”Sista resan – mord!”, är en stad, som lär vara Hässleholm, och en tidningsredaktion, som lär vara Kristianstadbladet.
I ”Rovlystnad” förklarar Björn Hellberg att Staden, där Sten Wall är åldrande kommissarie, skapats av lånegods från Kristianstad och Laholm (fast ju längre fram i serien desto mer av den sistnämnda).
Bengt Eriksson
Publicerat i Magasinet Skåne 2007
Deckarlogg 
Lämna en kommentar