Musikfredag: En ensam fjäril som glider över ett havererat kärnkraftverk

Det kom en tidig morgonfågel med en musikbok: den väl ännu inte riktigt utgivna ”Vi kan inte dö” (Helium Press) om ”Henrik Venant, Heartwork Records och punkscenen i Malmö/Lund”. Huvudförfattare: Karl G Jönsson. Ännu har jag mest hunnit bläddra och läsa här och var i Venant-boken, den verkar vara gjort enligt samma sätt som boken... Continue Reading →

Råkorna sjunger i Vollsjö

Dags att påminna om det här, samma i år som varje vår. Härligt, tycker jag. Andra tycker... *** Victoria Benedictsson, en av Färsingabygdens författare, uppvuxen på en gård vid Fårakroken bortom Frenninge, har skrivit en novell om en pojke och hans råka. ”De skjuter ju råkor” heter inte novellen men borde kanske ha hetat. Novellen... Continue Reading →

Torsdagskrönika (ännu en) om den fortfarande pågående debatten om dagens kultursidor (de som ännu finns kvar).  

Om dagens kultursidor (och det snabba eller mer långsamma avskaffandet av dem) har jag skrivit ett antal gånger. Bland annat HÄR (om hur jag skulle göra ifall jag hade råkat vara kulturchef/redaktör på någon lokal tidning) och HÄR (om olika sorters kulturbevakning kontra klick på nätet). Men debatten fortsätter både på sociala medier och nu... Continue Reading →

Torsdagskrönika: Från att ha ansetts vara kulturpopulist anses jag nu vara kulturelitist

Kioskdeckare och poesi var de första sorters litteratur jag läste och växte upp med. Så brukar jag säga. Att raljera en smula men också till 99 procent sant. Kioskdeckarna på min pappas nattduksbord och poesin som jag faktiskt inte minns hur och varför jag började läsa. Vet och minns bara att jag gjorde det. Kulturpopulisten... Continue Reading →

Om jag vore kulturredaktör eller Några tankar och åsikter om de kultursidor som jag medverkar på

Igår länkade jag till min krönika om dagstidningarnas ledarsidor, inte minst eller snarare särskilt ledarsidorna i de landsortstidningar som är ensamma i sitt spridningsområde. Inte helt populär den krönikan när den publicerades, ett par år sen, men allt fler läsare av sin lokaltidning verkar nu reagera och instämma. Läste du inte den texten igår så... Continue Reading →

Kriminella dikter

Kriminalnoveller och hela kriminalromaner i form av dikter, rimmade eller fria, kan tyckas vara en udda litterär genre. Den enda representanten för kriminell poesi som blivit omtalad i Sverige är väl Dorothy Porter från Australien. Hennes senaste kriminella diktroman, ”El Dorado”, handlar om en seriemördare i Melbourne. Men det räcker att skriva in ”crime poetry”... Continue Reading →

Musikfredag: Från Råbygatan i Lund till Lilla torg i Malmö och vidare ut på Österlen, till Löderup. (Nu också med ett PS.)

Så tråkigt. Men det måste ju ta slut, någon gång. Fast sorgligt är det, ändå. Jag blev så sorgsen när jag såg att Kenneth Ovesson nu ska lägga ner sin skivaffär med café också i Malmö. Bara för en vecka sen, när min hustru och jag var inne i Malmö för att se filmen ”Düsseldorf,... Continue Reading →

Krönika: Hur ska en recensent skriva? Vad ska en recensent skriva om? Hur positiv ska recensenten vara? Hur negativ? Hur mycket både och?

Det har påståtts att Deckarlogg är för positiv. Alltså att jag är för positiv. Alltid tycker om allt jag läser. Ja, hyllar varje bok (och annat) jag recenserar. Nej, svarar jag. Det gör jag väl inte. Rättare sagt: Det gör jag ju inte. Men på ett sätt stämmer det nog. Jag sablar inte ner. Sågar... Continue Reading →

Musikfilmextra: Düsseldorf, Skåne eller när synten kom till Österlen noir

Oj! utbrister jag i biofåtöljen där jag sitter och ser filmen ”Düsseldorf, Skåne”. Så var det väl ändå inte tänkt från början att min speakertext skulle användas, som inledning till hela familjen… Något generande men rätt effektfullt blir det, särskilt som en snutt av ”Dansande man” med Page spelas direkt efter. Återkommer till detta… Recensionsdag... Continue Reading →

Krönika om att skriva och läsa: Jag, jag, jag, jag! Ja, ja, ja, ja!

Hört från någon redaktör eller två, minns särskilt Ebba Wachtmeister på (mode)magasinet CliC: ”Måste du alltid skriva ´jag´ i dina artiklar? Du skriver väl tillräckligt personliga och kunniga texter ändå?” Mitt svar: Alltid? Nej, det gör jag väl inte heller. Men annars: Joo, det måste jag nog. Och det är inte för att framhäva sig... Continue Reading →

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑