Som förra gången: Direkt, tufft och hårt – ja, rått.

Peter JohanssonNågot att frukta(Lava) Som förra gången: Svensk pulp. Eller kioskdeckare, enligt svenskt språkbruk. På en skala mellan hårdkokt och rått, mellan Raymond Chandler och Mickey Spillane om man så vill, placerar sig Peter Johanssons trilogi om ”hämnaren Elin, Instagram-polisen Eric och gangsterrapparen Mohammad” närmare det och den senare. I en annan tid, säg 50-talet,...

Pulp på svenska: Hårt, tufft och ibland rått

Peter Johansson Det vita spöket (Lava) Svensk pulp. Så kan Peter Johanssons kriminal- och spänningslitterära form beskrivas. Om tiden varit en tidigare, tänk 50-talet, hade ”Det vita spöket” nog publicerats som en så kallad kioskdeckare. Observera att jag med detta inte menar något negativt. Pulp/kioskdeckare var/är en stil – ett direkt, tufft sätt att skriva...

Rödsvart noir och fransk pulp

Jean-Patrick Manchette Land: Frankrike Genre: rödsvart noir, fransk pulp, våldsamma, blodiga och politiska samhällsromaner Polar brukar hårdkokta deckare kallas i Frankrike. Ett slangord för "roman policier". Polargenrens barn kallas néo-polar, nydeckare. Som pappa till den franska nydeckaren, född i början av 70-talet, har Jean-Patrick Manchette utnämnts.   Till dej som är intresserad av den franska deckarromanens...

Varg eller människa?

Hin Håle Varg (utgiven av Naltagrett, pappersbok, och Bookea, ljudbok med uppläsaren Sebastian Karlsson) ”Varg” är den första delen i ”Norrlandsserien” om försvinnande, mord och en brutal uppväxt skriven av två författare under pseudonymen Hin Håle. Den ena av författarna som döljer sig bakom pseudonymen är Jörgen Björck. Inledningen på bokens baksidestext: ”Vad är det...

Daniel Woodrell – Country Noir-litteraturen personifierad

De nya romanerna av Maria Broberg, Stina Jackson och Karin Smirnoff har fått mig att leta bakåt efter tidigare romaner i genren country noir eller landsbygdsnoir. Och givetvis hamnade jag först hos den här amerikanen... En text jag skrev för rätt längesen nu. *** Man måste inte sjunga country på skiva och scen. Man kan...

Mörkt, tufft och hårt (och lite skräpigt)

Det damp ner två översatta deckare av amerikanen Jim Thompson, ”Grifters” och ”Getaway” (bägge utgivna av Modernista). Och jag uppskattar verkligen, det har jag skrivit tidigare, att förlaget Modernista – med sina återutgivningar av äldre deckare – ser till att bevara deckartraditionen. Ja, hålla den vid liv. Men ”Grifters” har jag väl recenserat tidigare? tänkte...

Människor som anser sig vara förmer

Tony Parsons Slaktaren i Highgate övers: Gabriel Setterborg (Bokfabriken) Nu får Mark Billingham faktiskt se upp, för annars finns risken att Tony Parsons tar över som Englands bästa noir-författare. Parsons deckardebut, "Murder Bag", var mer än lovande. "Slaktaren i Highgate", uppföljaren och den andra titeln med Max Wolfe, ensamstående pappa och kriminalpolis i London, är...

Mångtypiskt franskt

Pierre Lemaitre Alex (Sekwa; övers: Cecilia Franklin) Pierre Lemaitre, annars manusförfattare för TV och film, har skrivit en dubbelt typisk fransk deckare. Romanen ”Alex” spretar på alla de sätt som franska deckare brukar göra. Dels kan författaren inte hålla sig till genren, thriller enligt omslaget, utan ”Alex” växlar mellan att också vara en utredande polisroman,...