Sommarstaden

Den tiden närmar sig nu i år igen. Den här krönikan skulle kunna skrivas inför varje sommarinvasion. Med blott några nya årligt somriga tillägg. Vad kan plussas på för sommaren 2024, här på Österlen som på alla andra svenska sommarorter?

***

I gruppen ”Österlen Anslagstavlan” på Facebook la jag häromdan ut en LÄNK till en intervju med Lena Alebo, avgående chef för Österlens museum, där hon framförde några åsikter om turism och turister på Österlen. Vilket jäkla liv det blev!

Det fick mig också att minnas denna evigt aktuella krönika jag skrivit om ”Sommarstaden” (tänk till exempel Simrishamn) och som fanns med i boken ”Skrönikor från Färs / Piraten bodde också här!” (helt slutsåld i fysisk form men går att låna som e-bok på biblioteken eller köpa för den delen).

Samma krönika kan skrivas varje år med blott vissa nytillkomna fakta om vad som hänt sen sist = från året innan. Likadant – inför varje sommar!

***

Sommar-, semester- och turiststaden – välj namn själva – kan ligga i östra, södra eller västra Skåne, på västkusten, Gotland och Öland eller var som helst i Sverige. Vad som krävs för att locka dit sommargästerna, turisterna, 08-orna, staborna eller badjävlarna – välj också benämning själva – är sol, (lagom) vind och vatten samt stränder, helst med sand men även klippor kan duga, och så bör den lilla närliggande staden ha ett par kvarter med små pittoreska hus.

Plus en golfbana i närheten, fast sådana finns ju numera i varenda svensk kommun. Inga problem!

Vid skiftet juni-juli, då temperaturen nått cirka 23 grader, sker förvandlingen från vinter- till sommarstad. Nu slår staden ut och blommar som en prunkande rosenrabatt alternativt väcks till liv igen efter övervintringen i dödsskuggans dal.

Åter ekar flip-floppandet mellan de små husen i de små gränderna i den lilla staden. Där inga affärer fanns öppnas sommarbutiker med märkeskläder som staborna inte köpte hemma i Stockholm. Även systembolaget byter till sommarsortiment och höjer till turistpriser. Och i den också om vintern öppna men då så stilla delikatessaffären spelas årets Lars Norén-pjäs upp med 08-or som skådespelare och expediterna som statister.

Två attityder kan noteras bland sommarstadens affärsidkare inför gräshoppsinvasionen: 1) Bugning med pannan mot marken, eller 2) Näsans höjs mot taket och man fräser (tyst bakom ryggen). Som när grishals under ett par månader byter eller inte byter namn till fläskkarré.

Gerhard Wihlborgs målning av frälsningsarméns orkester på Kåseberga backar. (Målningen finns på Ystads konstmuseum.)

I de kringliggande byarna slås fönstren upp och kylan vädras ut ur de vintertomma husen. Invånarantalet ökar med 1000 procent från ena veckan till nästa. Dags för de bofasta att leta fram skyltarna med texten ”Café”, ”Antikviteter” eller ”Galleri” och hänga på uthuset. Extrarummet blir ”bed and breakfast” och ”zimmer”. Traktens konstnärer har fulltecknat till sommarens akvarellkurser. På byakrogarna serveras gourmetmenyer.

Nej, man får inte vara dum.

Om sommaren kommer också Kulturen till den annars så kulturutsvultna bygden. Turnerande teatergrupper gör endagsbesök och spelar somriga pjäser, det ordnas teaterfestivaler och musikfestivaler finns av alla de slag, från folkmusik över rock och pop till klassiskt.

När så allt och alla är på plats skickar lokaltidningen ut en skrivande sommarvikarie och fotograferande dito för att göra reportage om skådespelare, musiker och författare som semestrar i spridningsområdet – med noggrann presentation av vilka de är, för dessa ”kändisar” har ingen hört talas om…  

Erikssons sommarspellista:
ABBA, ”Summer Night City”, Babies, ”Sommardag på stranden”, Beach Boys, ”Summer Means New Love,” Gary US Bond, ”School Is Out”, Eric Burdon, ”(Warm) San Franciscan Nights”, Agnetha Fältskog, ”The Heat Is On”, Gyllene Tider, ”Juni, juli, augusti”, Ted Gärdestad, ”Sol, vind och vatten”, Bryan Hyland, ”Sealed With A Kiss”, Johan Kinde, ”Hon dansade en sommar”, Cliff Richard, ”Here Comes Summer”, Frank Sinatra, ”Summer Wind”, T Rex, ”Summertime Blues”, Trio me Bumba, ”Spel-Olles gånglåt”, Monica Zetterlund, ”En bedårande sommarvals”…

Bengt Eriksson ska köpa en ny halmhatt i sommar!

Bengt Eriksson
Krönika i Ystads Allehanda, 2006

Vad har hänt?

Jo, sen ovanstående skrevs har turistnäringen på Österlen utvecklats med allt fler loppisar och inte minst alla surdegsbagerier, som öppnats i de nedlagda utedassen (för att anknyta till ett skämt av ståuppkomikern Adde Malmberg).

Också stenugnspizzeriorna är på stark frammarsch och de närmaste åren – en så kallad framtidsspaning – kommer var och varannan tvättstuga att byggas om till mikrobryggeri.

(2014)

Och vad har hänt de senaste tio åren?

Ungefär som tidigare men stenugnspizzerierna har blivit än fler och fler, liksom tvättstugebryggerierna. Dessutom har det börjat odlas vindruvor för vintillverkning där det fordom odlades sockbetor.

Den årliga debatten om grishals har också bytts mot en likaså årligt engagerad debatt om Österlens gränser. Var går dom? Vad är det riktiga Österlen? Vad betyder ordet österlen?

Själv utsåg jag i fjol pizzapriserna till det som avgjorde var den västra gränsen för Österlen går. Gränsen gick då vid Skivarp. Men nu har pizzapriserna skenat överallt så inte heller den gränsen gäller, längre.

(2023)

Bengt Eriksson    

2 kommentarer på “Sommarstaden

Add yours

  1. NÅGRA RADER FRÅN EN SEMESTERORT I BOHUSLÄN EN JULIDAG 2023

    Låt mig först som sist slå fast att jag är urgöteborgare. Jag är född där, uppvuxen där, har gått på alla utbildningsnivåer där, bott på åtta adresser (de flesta i Majorna med omnejd), gift mig där, skilt mig där, gift om mig där (nåja i Sjömanskyrkan i Skagen), umgåtts med vänner under all mina 40 år där, har mina släktband och -rötter där sedan 1595; kort sagt: jag älskar och identifierar mig med staden (även om den just nu håller på att förfulas).

    Samtidigt tillbringade jag ca 15 somrar på Tjörn mellan 1953 och framåt (men också drygt två år på ”pappas båt” i Medelhavet), eftersom mina föräldrar hade stuga i Röra Strand invid Stigfjorden. Det var tider det.

    Numera bor jag dock sedan tre decennier i Hälleviksstrand på västra Orust i Bohuslän. Och trivs med reservationer (främst kollektivtrafiken). Inte minst trivs jag under hösten, vintern och våren. Och lite – p.g.a. den relativa värmen – under sommaren.

    Men. Hälleviksstrand har ung. 200 åretruntboende. Under perioden midsommar-kräftorna 1000 personer. Och det ställer till problem. Ja, kommunen och – fr. – näringsidkarna tjänar ju pengar på alla semesterfirare från Gbg, Sthlm, Norge och Tyskland. Visst. Samtidigt förefaller många av de hitresande – givetvis värda sina ledigheter – ofta sakna ”hyfs”. Mycket mer än vad som var fallet på Tjörn under 60-talet.

    ”Hyfs”. Man uppträder ofta som om (1) man ”ägde” orten (vilket en del visserligen gör, men inte merparten) (2) kan förvänta sig samma liv här (trots allt!) som i sina hemkommuner (3) man kan bete sig ”hursomhelst” (beträffande badkläder i butikerna, droppandet av skräp rakt ner på gatan eller stranden, skrikandet om nätterna fram till 04 etc.). (4) man kan tilltala oss åretruntboende som djur i någon djurpark (5) de själva i alla lägen är bättre och mer värda än vi som trots allt bor här.

    Detta känns INTE bra!

    Så. Ja, jag älskar både den undersköna staden (med reservationer) Stockholm och MIN verkliga hemstad Göteborg. Men jag älskar ju också Hälleviksstrand! Min nuvarande plats på jorden. Men här finns tendenser som är mycket otrevliga. Här finns också, tycks det mig, en uppfattning om oss fastboende som mindre vetande.

    Synd. Och mycket av detta förekommer med all säkerhet också i andra ”svenska semesterparadis” (Österlen som vi sett, Öland, Gotland, Dalarna…Över måttan synd!

    Gilla

Lämna en kommentar

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑