Tänkt & tyckt om deckare och annan krimi
David RitschardBrobrännaren(Rootsy) I mitt huvud sitter minnet av att Jan Hammarlund använde gruppnamnet Maces Spring (hemort för countrytrion Carter Family) vid sitt framträdande 1970 på första Gärdesfesten. Jo, det finns country i Hammarlunds sång och sånger, plussar man sen på med Alf Robertson så uppstår David Ritschard. Ingen kopia, varken av den förre eller senare.... Continue Reading →
Råkade prata med en bekant från länge tillbaks om undergroundbokhandeln (fast Bonnierägd, märkligt nog) Hörnan vid Stureplan i Stockholm från slutet av 60- och genom 70-talet. Då kom jag förstås också att tänka på Jack Downing, den amerikanska sångaren som stod där i affären. Jack Downing kom från USA till Stockholm och gjorde några plattor... Continue Reading →
Jag kunde inte läsa när jag började första klass men kände mig så förolämpad av att jag skulle behöva ljuda för att lära mig läsa att jag gick hem och själv lärde mig läsa, från ena dan till den andra. De två första litterära genrer jag läste var amerikanska kioskdeckare, som min pappa hade på... Continue Reading →
Idag kom nya julnumret av Hifi & Musik till de prenumeranter som, nog bäst att tillägga, har postutdelning idag. I nästa vecka finns tidningen på försäljningsställen. Julnummer och därmed sista numret för 2022, vilket innebär att recensenterna listar årets bästa album inom folk- och världsmusik, rock och pop av olika sorter, elektro, americana, jazz och... Continue Reading →
Anders F Rönnblom & Bravado Bravado Wisdom Of The Ancient Ones (F-Records) Anders F Rönnblom menar att bandet/projektet Bravado Bravado föregick den svenska americanavågen. Men han gör väl alltid ett slags svensk-amerikana? Rock från USA (samt liiiiite brittisk pop) är en evig grundsten till hans musik. Nu har Anders F återbildat Bravado Bravado och gett... Continue Reading →
Ibland kan nån skriva på Facebook att den artisten hade ju hen varken hört eller läst om förut! Då tänker jag: Men varför inte läsa Hifi & Musik då? Andra gånger lägger jag ut en text som jag skrev till Hifi & Musik och nån häpnar så smått över att den texten fanns i den... Continue Reading →
No-No Boy 1975 (Smithsonian Folkways) No-No Boy, egentligen Julian Saporiti, är ”Asian American”. Med albumet ”1975” anknyter han både till sin asistisk-amerikanska uppväxt och gör nedslag i historien om asiater i USA (japaner, vietnameser, kineser). Äh, jag uttrycker mig så dåligt att jag citerar No-No Boy istället: “This album can be a history book or... Continue Reading →
Han spelar till begravningoch han spelar till partajHan kan få strängarna att gråtaeller lägga upp ett smajlHör Harley Svensson spela bluesHör Harley Svensson spela bluesHör Harley Svensson spela blue-ue-ues(med slide) Han har en gammal Levinfrån trettitalet eller såNär han börjar å lirablir den alldeles blåHör Harley Svensson spela bluesHör Harley Svensson spela bluesHör Harley Svensson... Continue Reading →
Hur musik blivit en självklar referenspunkt för deckarhjältar, att musiken allt oftare hjälper till att placera dem i samhällsklass och annan bakgrund, låter ana deras åsikter, om politik och medmänniskor, det har intresserat mig länge (eftersom jag ju är lika intresserad av både musik och deckare). Till deckaressäboken "I neonljusets skugga" skrev jag till exempel... Continue Reading →
Idag, den 10 oktober 2020, skulle John Lennon ha fyllt 80 år! Återpublicerar detta som min hyllning till en av mina få idoler. *** Att samla autografer är ett bra sätt att få träffa sina idoler. Det praktiserade jag mycket under 50- och början av 60-talet. Då gällde det mest sportidoler: fotboll på sommaren (inte... Continue Reading →
Deckarlogg 