På Deckarlogg har Katarina Tornborg tidigare skrivit om Tove Alsterdals nya spänningsroman/krimi ”Vänd dig inte om” (Lind & Co) och själv har jag kortrecenserat den för Gota Media. Klicka på respektive ställe om du vill läsa.
Fast jag vill – jag måste – skriva ännu några rader om Alsterdals roman eller till och med romaner. Nej, då menar jag inte hela hennes produktion utan just ”Vänd dig inte om”. En roman som rymmer flera berättelsen = flera romaner i en roman.
Själva kriminalgåtan kunde ha varit en egen deckare. Skildringen av de människor som blev över när Beckomberga mentalsjukhus upphörde kunde också ha blivit en egen bok. Liksom berättelsen om den romska kvinna, som sitter och tigger utanför ICA i Bromma och som blir vittne till brottet, hade kunnat få såväl sin egen roman som faktabok.
”Vänd dig inte om” griper tag i mig på många sätt. Men det är Dunya, så heter hon, den romska tiggerskan i Bromma, hon kommer från Eforie, en stad i Rumänien, det är berättelsen om henne och andra rumänska romer, som griper tag mest och hårdast, så jag fastnar som i en griptång.
Eva, huvudpersonen, anklagad för mord, häktad men släppt, försöker återfinna tiggerskan. Först i underjorden: i de övergivna rummen och gångarna under Slussen, som utrymts för att snart rivas.
Nej, Dunya finns inte där. Hon är inte kvar i Stockholm utan har återvänt till Rumänien. Så Eva måste leta vidare.
Med sonen Filip reser hon i en gammal Ford Taunus från Berlin nedåt Rumänien. Som det inte skulle räcka med det som berättelsen är på väg till så får vi läsare på vägen också besöka järnvägsstationen Beliki i Budapest: överfull med flyktingar som varken kommer längre eller tillbaks.
Sist hamnar de – och läsaren – i Rumänien, allt längre bort och ut i Rumänien, här kan vi prata med ordet utanförskap.
De når fram till Eforie, en stad vid Svarta havskusten. De passerar det område där romerna tidigare bodde, i egna hus som de sen 70-talet byggt på under flera generationer.
Men så skulle = måste en väg dras. Just där. Och det var bråttom med vägen. Polisen gick in med insatsstyrkan, bulldozers och grävskopor mejade ner husen. Flera år sen – men vägen är fortfarande inte färdigbyggd.
Så de fortsätter ännu en bit, utanför och nedåt: till en soptipp. Dit flyttades romerna. Där bor romerna idag, på Efories soptipp.
Jag blir så förbannad. Hjälpa på plats och annat skitsnack. Som att kriminalisera tiggeri i Sverige. Ja, de romska tiggare som kommer till Sverige är ju organiserade och kriminella. Bara hem med dom!
I Eforie, de som bor på soptippen, de rumänska romerna på Efories soptipp, brukade leva på att sälja saker till turisterna. Men borgmästaren tyckte väl att det var opassande, att det störde turistnäringen, för polisen jagade bort romerna från stränderna.
Där som här, här som där; samma syn på romer.
Tove Alsterdals ”Vänd dig inte om” är en av årets bästa svenska kriminalromaner. Där skildras många sorters kriminalitet.
Bengt Eriksson
Deckarlogg 
Lämna en kommentar