Ännu proffsigare, i år igen! Så tyckte recensenten Bengt Eriksson om 2023 års upplaga av Ystadrevyn som i lördags hade premiär på Ystads teater. Allt – tal, sång, dans – satt perfekt. Ibland fick recensenten också skratta. Ystadrevyn 10 år ”Jubel i stan!” På: Ystads teater Med: Hans-Peter Edh, Rebecca Erlandsson, Maria Gunnarsson, Marcus Hadriz,... Continue Reading →
Deckarloggfredag: Också en moderat kulturpolitik
Eftersom Sverige nu har en ny regering och det har utsetts en ny kulturminister som det ställts frågor om och kring (kunskap om och erfarenhet av kultur?) och detta dessutom har lett till en diskussion om olika partiers kulturpolitiker och kulturpolitik så… Deckarlogg tänkte idag på sin Deckarloggfredag lägga ut två texter om moderat kulturpolitik... Continue Reading →
Nytt igen om Maria Lang
Margaretha Fahlgren Ett dubbel liv Dagmar Lange alias Maria Lang (Stockholmia) Ännu en bok om Maria Lang (och Dagmar Lange). Den definitiva den här gången då? Njäe. Skrev Maria Lang verkligen pusseldeckare ( = kunde läsarna lägga pusslet)? Skrev hon ”för att underhålla”? (Tips: Syna alltid vad en författare säger om sig själv och sina... Continue Reading →
Hellbergs sociala patos dunkar genom böckerna
Det finns många roliga historier om Björn Hellbergs tankspriddhet. En av de vanligaste handlar om när han skulle lämna ett av barnen på dagis men istället tog med sig hunden. Kan det verkligen vara sant? – Jag har aldrig missat en deadline, poängterar Björn. Inte heller har jag någonsin glömt passet hemma. När det verkligen... Continue Reading →
Skruvat, intelligent och surrealistiskt
Efter att Deckarloggs red. läst också den nya, översatta deckaren ”Ondskans nätverk”av Finlands nya ”deckarstjärna” Max Seeck så tvekade Deckarlogg. Ska samma recensent, alltså jag, nu skriva likadant en gång till som jag skrev om Seecks föregående deckare i samma serie, ”Den trogne läsaren”? För jag tyckte ju, på ett ungefär, lika om den nya... Continue Reading →
Deckarloggbäst februari 2021
Hin Håle Varg (Naltagrett/Bookea) ”Varg” är första delen i ”Norrlandsserien” om försvinnande, mord och en brutal uppväxt, skriven av två författare under pseudonymen Hin Håle. En otäck bok med råa, brutala och skrämmande beskrivningar. Också väldigt komplexa karaktärer. Ändå en fängslande och skruvad story med blandning av humor, stereotypiska klyschor och fördomar. Och det fungerar... Continue Reading →
Kriminell amerikansk nutidssociologi
Ena foten i rännstenen, den andra på trottoaren. John Williams går före och jag följer efter. Vi reser runt i USA och har kommit till Chicago. Det är på ett ”lopphotell” i en av Chicagos förorter – nattsömnen har störts av ”ljudet av fönster som slogs sönder, ungdomar som skrek, röster från försäljare som dealade... Continue Reading →
När deckare är som bäst och förmår som mest
Anders Roslund Sovsågott (Albert Bonniers) Anders Roslund är en – av många – deckarförfattare som motskriver vad Peter Englund, numera även själv krimiförfattare i subgenren ”true crime”, påstått om ”underhållningsdeckare”. Roslunds senaste deckare ”Sovsågott” är i sin tur en – av många, många – kriminalromaner som bevisar detta genom att vara – minst – lika... Continue Reading →
Hårdkokt, regellöst och rappt i Falutrakten
Lars Thunell Hotad existens (Joelsgården) Tur man inte bor i Falun – då menar jag inom Faluns polisdistrikt – med den poliskåren... (Polisregion Bergslagen heter det förresten, ser jag på Wikipedia.) Lars Thunell skriver inte klassiska, traditionella och regelrätta polisromaner utan snarast motsatsen: regellösa. ”Hotad existens” – tredje titeln i serien om och med polisinspektör... Continue Reading →
Björn Hellbergs kriminella patos
Också Björn Hellberg, liksom Jan Mårtenson, är en deckarförfattare som varje sommar ger ut en ny deckare (och som jag brukar läsa under päronträdet i trädgården). Hellbergs nya deckare för i sommar, "Narrspegel" (Lind & Co), damp ner häromdan och ligger nu och väntar på att bli läst. Ännu en i den långa raden "Sten... Continue Reading →