Det började med att Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, skrev om hen kontra dom (eller de). Att han nu noterat att allt fler ungdomar i Sverige börjat använda ”det könsneutrala” ordet dom istället för ”det könsneutrala ordet” hen. Detta fick strax flygga vingar till en av nördspråkmagistergrupperna på Facebook och det tog, som det brukar,... Continue Reading →
Haiku och ohaiku
Pamela Jaskoviak & Leif JordanssonEtt år med sjutton stavelser(Bokförlaget Korpen) Först diktar den ena, förmodar jag: jag tänker på textallt som låter sig döljasdär under orden Sen svarar den andre, förmodar jag, med att dikta vidare: själv sitter jag mestvid fönstret, ser fåglarnaett ålderstecken (Påpekande: Så börjar boken men citerandet ovan speglar inte exakt hur... Continue Reading →
En helt underbar historia
Varför ska just Deckarlogg läsa och recensera Stefan Ahnhems nya polisroman/deckare? tänkte red. Risken är överhängande att det blir, så att säga, samma recension med samma åsikter en gång till. Varför inte istället ta in en recension från någon annan, till exempel Kapprakt (Anders Kapp)? Särskilt som Kapprakt och Deckarlogg visat sig ha raka motsatta... Continue Reading →
Deckarloggfredag: Håkanssons livskrumeluriga dikter
Mikael Håkansson Invisa (Tango förlag) Ordlekandet börjar redan med titeln: ”Invisa” (människor) istället för utvisa (människor). Lek med ord men inte på lek och skoj utan lekfullt på allvar och i verkligheten. (Att bokens titel på omslagets framsida har präglats för hand, dunkats och hamrats ner i omslaget, är också en del av Mikael Håkanssons... Continue Reading →
Sensommar i verklighetens och fiktionens Herrängen
Finns saker som gnager i samvetet. Typ att man inte riktigt gjort det man skulle, i det här fallet att Deckarlogg inte skrivit om det loggen borde. Kan ju inte hinna allt, ursäktar man sig. Nej, visst men hmmmm. Det handlar ju om vad man inte hinner. Att man alltså gjort = hunnit med något... Continue Reading →