Tänkt & tyckt om deckare och annan krimi
Så har Svenska Deckarakademin också nominerat årets, enligt tradition, fyra svenska deckardebutanter. De blev: Charlotte al-Khalili: Malström (Norstedts) Lisa Christensen: Sista säkra (Louise Bäckelin förlag) Ulf Kvensler: Sarek (Albert Bonniers förlag) Victor Pavic Lundberg: Den som överlever (Albert Bonniers förlag) Deckarloggs enda kommentar tills vidare: Inte ett höjt ögonbryn, ingen överraskning utan helt förväntat. (Fast... Continue Reading →
Plötsligt steg statistiken för hur många som gått in på Deckarlogg och sökt efter Jenny Berthelius. Varför just nu? undrade jag. Kollade runt på nätet och såg att sen en tid finns de flesta och allt fler av Jenny Berthelius psykologiska thrillers på strömningstjänsterna, både som e- och ljudböcker. Det är en smärre kulturgärning att... Continue Reading →
Något av det bästa som Svenska Deckarakademin har gjort är att man övertog och fortsatte att sammanställa den årliga Deckarkatalogen efter att deckartidskriften Jury sorgligt nog hade upphört.Deckarkatalogen innehåller helst alla men åtminstone de allra flesta av de deckare, thrillers med mera som publicerades i Sverige under det gånga året, både skrivna på och översatta... Continue Reading →
Jeanette Bergenstav Syndoffer (Norstedts) Vilket praktexempel, alltså på vad jag tidigare har skrivit: varje års bästa deckare och annan krimi ska inte utses förrän mot slutet av året. Hade den här deckaren skickats in när Deckarakademin nominerade årets bästa deckardebuter? Och om den skickats in (i manus), hade ledamöterna hunnit läsa boken? Jag betvivlar... Continue Reading →
Men varför nominerar – ja, till och med prisar – juryn för Augustpriset aldrig några kriminalromaner? Innebär det att kriminalromaner i själva sin undergenre alltid är undermåliga jämfört med andra skönlitterära romaner (eller ”literary fiction” som de finbenämns på engelska)? Hade verkligen inte Åsa Larssons ”Fädernas missgärningar” och/eller Christoffer Carlssons ”Brinn mig en sol” eller... Continue Reading →
Elina Backman När kungen dör Övers: Marjut Hökfelt (Bokfabriken) Svenska Deckarakademin anser att Elina Backmans finländska debutdeckare ”När kungen dör” är en av 2021 års bästa översatta deckare. Vad jag tycker? Att jag hade svårt att jag ta mig an den, jag kom inte in i berättelsen eller berättelserna. Elina Backman berättar – som ju... Continue Reading →
Lars Pettersson Slaktmånad (Ordfront) Olivier Truc har jag lovordat tidigare. Lars Petterssons skildring av Kautokeino är ännu bättre, mer nära och realistisk. Han fick Deckarakademins debutantpris för sin första Kautokeino-deckare. Uppföljaren ”Slaktmånad” överträffar debuten. Ytligt så berättar Truc och Pettersson nästan samma historia om samhället Kautokeino högt upp i Nordnorge, där samerna både gruffar inbördes... Continue Reading →
Camilla Grebe Alla ljuger (W&W) Få svenska deckarförfattare håller en lika jämn och härtill hög nivå som Camilla Grebe. Men inte kan hon väl nomineras av Svenska Deckarakademin också i år och verkligen inte utses till segare ännu en gång? För att inte tala om det där skandinaviska deckarpriset. Måtta eller… Det jag tycker allra... Continue Reading →
Cara Hunter All denna vrede Övers: Jan Risheden (LB förlag) Jag har noterat det tidigare – att det ofta finns något nervigt i brittisk kriminallitteratur, både i berättande och berättelsen. Som värst kan berättelsen hoppa än hit, än dit så den blir irriterande svår att följa. Som bäst förmedlar det nerviga just något nervigt kittlande... Continue Reading →
Från Svenska Deckarakademins nätsida: Att det skulle bli en kvinna som vann Svenska Deckarakademins pris till "Årets bästa svenska kriminalroman” stod det klart redan i oktober. Men att det skulle bli Tove Alsterdal med Rotvälta blev inte beslutat förrän nu i helgen när Deckarakademin höll sitt höstmöte. Akademin ansåg att Rotvälta är ”En polisroman med originellt genomfört återvändartema och Ådalen... Continue Reading →
Deckarlogg 