Om mej, dej och dom, sån och såna, nån och nånting, säjer och igårkväll, typ

Nej, ingenting om PostNord, blir bara sur då. Men när jag nyss skulle posta ett par böcker till Ulf Lundell (mina coronadikter och tolkningarna av Sapfo, om du vill veta) och kollade hans adress så tänkte jag, har han liksom vi blivit av med sin postbox? (Brevutdelning fem gånger per fjorton dar och nedläggning av... Continue Reading →

Hej då och tack för mig!

Vemodigt, ja, sorgligt och så kommer det nog att kännas  länge. Men jag har slutat, sagt upp mig. Inte från allt men från Ystads Allehanda – efter 23 år (!!!) slutar jag att medarbeta i YA. Men det är som det är. Det blev som det blev. Problemet, förutom saknaden, är att jag måste kompensera... Continue Reading →

Balansgång mellan rapport från helvetet och läsvärd roman

Lina Wolff Djävulsgreppet (Albert Bonniers) Lina Wolff har, kontrollerar jag för säkerhets skull på både Wikipedia och i min bokhylla, skrivit totalt fem böcker. Jag har dem alltså alla och det är jag verkligen glad över. Hon är en mycket bra författare. Hon har också översatt att antal andra författare till svenska, bland annat en... Continue Reading →

Lena Andersson löser Palmemordet (en utredning och thriller)

Lena Andersson Koryféerna (Polaris) Jag kommer till min förvåning på mig med att ……… Lena Anderssons nya roman. Om det nu är en roman? Om Lena Andersson skriver skönlitteratur? Ja, litteratur är det ju men skönt? Och en roman i betydelsen en berättelse? ”Koryféerna” karaktäriseras på omslaget som en ”konspirationsroman”. Konspiration- stämmer. Konspiration- med vad... Continue Reading →

Den svenska polisromanen enligt Sjöwall Wahlöö

Ständigt dessa Sjöwall Wahlöö! Men varför? Exakt vad kan det vara som tycks ha gett evigt liv åt Sjöwall Wahlöös dåtidstypiska romaner om kommissarie Martin Beck med poliskollegorna Lennart Kollberg, Gunvald Larsson, Einar Rönn, Benny Skacke m fl i Stockholm, övriga Sverige och ibland världen? Maj Sjöwall fick i höstas ta emot det spanska Pepe... Continue Reading →

Antikviteter, mat och mord

Med anledning av årets Homan-deckare "Den engelske kusinen": följande krönika skrev jag om deckarförfattaren Jan Mårtenson och antikvitetshandlaren Johan Kristian Homan för ett par år sen... *** Den första sommardagen infaller alltid när jag får årets Homandeckare i hand. Jag slår mig ner under päronträdet i trädgården och börjar läsa Jan Mårtensons nya deckare, ”Silverapostlarna”... Continue Reading →

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: