Jag har under något år recenserat författaren Hans Carstensens senaste moderna thrillers som hyser titlarna "Under hökens vingar” och så ”I hökens näste”. Dessa böcker är underhållande och bra böcker att läsa. Således blev jag nyfiken på Hans Carstensen och sände några frågor. Här presenteras den mailintervjun jag gjorde med författaren. 1. Med tanke på... Continue Reading →
Jenny Berthelius (1923 – 2019) – den psykologiska svenska thrillerdrottningen
Plötsligt steg statistiken för hur många som gått in på Deckarlogg och sökt efter Jenny Berthelius. Varför just nu? undrade jag. Kollade runt på nätet och såg att sen en tid finns de flesta och allt fler av Jenny Berthelius psykologiska thrillers på strömningstjänsterna, både som e- och ljudböcker. Det är en smärre kulturgärning att... Continue Reading →
Amen sluta och gnäll på Oates!
Joyce Carol OatesNatten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. Övers: Fredrika Spindler (HarperCollins) Det där att muttra över Joyce Carol Oates… Vad är det för mening med det? Kritisera henne för att hon skriver alltför långa böcker med alltför många utvikningar och alltför mycket utfyllnad. Eller att hon skriver alltför korta böcker där personteckningen blir alltför tunn.... Continue Reading →
Sanning och lögn
Camilla Grebe Alla ljuger (W&W) Få svenska deckarförfattare håller en lika jämn och härtill hög nivå som Camilla Grebe. Men inte kan hon väl nomineras av Svenska Deckarakademin också i år och verkligen inte utses till segare ännu en gång? För att inte tala om det där skandinaviska deckarpriset. Måtta eller… Det jag tycker allra... Continue Reading →
Jenny Berthelius (1923 – 2019)
Så har även Jenny Berthelius dött. Hon avled i augusti 2019. Jenny Berthelius föregick mina deckarkritiska skriverier så jag recenserade aldrig någon av hennes tidiga – och bästa – deckare, thrillers eller vad de ska kallas, oftast eller alltid med tillägget psykologiska. Som debuten ”Mördarens ansikte” (1968), ”Den heta sommaren” (1969), ”Mannen med lien (1970)... Continue Reading →
Den ”okända” svenska deckardrottningen
I väntan på recensionen av Ulla Bolinders nya säregna deckare, "I din himmel": en krönika om med en presentation av henne som jag tidigare har skrivit. *** Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande... Continue Reading →
När ett barn mördas
Jag håller precis på och läser ”Flickorna i Villette” (Alfabeta), den senaste och andra detektivromanen av Ingrid Hedström, utnämnd till fjolårets svenska deckardebutant (både av Svenska Deckarakademin och mig). Har hunnit ungefär halvvägs och avvaktar med recensionen men redan på omslaget till deckaren framgår att tre unga flickor blir mördade. De är tonåringar; unga, mycket... Continue Reading →
Kvinnlig mångspänning på Island
Hur får man plats att skriva det som skulle behöva skrivas på ett utrymme som är alldeles för litet? En fråga jag, som recensent, ofta ställer mig numera. Många recensioner blir som haikudikter. Man får stryka och lägga till, stryka och lägga till – ända tills man fått med allt man kan få med. Och... Continue Reading →