Tänkt & tyckt om deckare och annan krimi
Anders F mejlade en recension ur Hifi & Musik som jag faktiskt hade glömt att jag skrivit av albumet ”Vem har satt mina änglar i bur? (Volym 1)”, utgivet 1979. Där hävdar jag att nu – i betydelsen först nu – har han blivit politisk. Men hej och nej. Som jag skrev och tyckte! I... Continue Reading →
Franska Trion I väntan på Jan Myrdals död (Egen utgivning) Jazz eller i alla fall jazzigt. Så brukar Franska Trions musik beskrivas. Ibland stämmer det. Men knappast på albumet med musik från dokumentärfilmen ”I väntan på Jan Myrdals död” om författaren Jan Myrdal och hans mecenat Lasse Diding. Här tolkas visor och sångpoesi, närmare bestämt... Continue Reading →
Christina Wahldén Enbart kvinnor (Forum) De bästa kriminalromanerna är mycket mer än deckare. De innehåller mer än det kriminella. Kriminaltråden är förstås viktig. Också den måste finnas, vara så bra som möjligt och fortsätta igenom hela berättelsen. Men en bra deckare ska dessutom innehålla intressanta, välporträtterade personer och miljöer, livet och samhället ska finnas med... Continue Reading →
Tomas Löfströms debutbok, reseromanen ”Liftare” (1971), inleds med meningen: ”Liftarna är en del av ungdomsupproret.” Den sista texten i den sista boken, samlingen ”Överbrygga” (2015) med essäer, andra texter och en titeldikt, slutar så här: ”Hans plats i världen och tiden är här, på heden, vid stranden, på Österlen.” Detta sista handlar om Dag Hammarskjöld... Continue Reading →
Olle Lönnaeus Gamen (Bokfabriken) Olle Lönnaeus, journalist och författare, planterade först noir på Österlen för att sen skriva in sin polis Jonny Lilja i såväl noirgenren som på gatorna i Malmö. Även hans nya roman, som balanserar mellan internationell thriller och noir, utspelar sig till större delen i malmöitiska miljöer (och lite vid Haväng på... Continue Reading →
Lyndsay Faye skriver historisk krimi om – ja, det kan t o m kännas som om hon skriver från – New York vid mitten av 1800-talet. Hur mycket är sant i hennes romaner? ”Allt”, menar Faye. Eller åtminstone: ”Nästan allt.” I ”New Yorks gudar” (2012) – hennes första historiska krimi om de bebyggda södra delarna... Continue Reading →
Toast kan va en mackamen också att nån snackarom det ena och det andraoch helst ska orden rimmapå varandrasamhällskritikoch politikkärlek och romantikoch allt detta till musikreggae-reggae-reggaemusikreggae-reggae-reggaerytmikbasen i botten och diskanten som en piskamyyyyyyyyyyyyyyyycket ekoooooooooooooooooooosnabbt! snabbt!in med ett klinkande pianorappt! rappt!nej, toast vare jag sadet heter det på Jamaica Oludotun Adebayo, alias Duke Ovell, alias Duken... Continue Reading →
Jacob Härnqvists ”Gangsterliv” (Norstedts) är så kallad ”true crime”. Härnqvist har skrivit ”den sanna historien om Sam Ho”, medlem i det kriminella gänget Original Gangsters. Han skildrar ”brotten, gänget och livet på gatan” i Malmö. Brutaliteten som drabbar dubbelt: de som utsätts för den men även de kriminella som människor. I en blandning av reportage... Continue Reading →
Steneberg är en kommun med 30 000 invånare och en lokaltidning som heter Stenebergs Tidning. Kan denna ST jämföras med Ystads Allehanda eller Kristianstadsbladet? I viss mån, kanske. Men YA och KB är större lokaltidningar med fler prenumeranter. Däremot skulle väl ST kunna jämföras med Trelleborgs Allehanda? Även Trelleborg har cirka 30 000 invånare och TA... Continue Reading →
Ännu en roman i avdelningen Missa inte! När jag recenserade romanen, sju år sen nu, gjorde jag det som en deckare. Vilken man väl kan ifrågasätta, om man vill. Men varför göra det? "Av kött och blod" är en spännande deckare eller nästan-deckare och dessutom en annorlunda sådan, oavsett och på flera vis. Rekommenderas fortfarande!... Continue Reading →
Deckarlogg 