Hellbergs sociala patos dunkar genom böckerna

Det finns många roliga historier om Björn Hellbergs tankspriddhet. En av de vanligaste handlar om när han skulle lämna ett av barnen på dagis men istället tog med sig hunden. Kan det verkligen vara sant? – Jag har aldrig missat en deadline, poängterar Björn. Inte heller har jag någonsin glömt passet hemma. När det verkligen...

Stadens människor, deras känslor och mödor, fel och brister

Björn Hellberg Lastbart (Lind & Co) Såväl Björn Hellberg, de år han ger ut en deckare i lämplig tid, som Jan Mårtenson, sen evigheter har han kommit med en ny deckare vid den här tiden på året, hör min försommar till. (Helst bör läsningen ske utomhus i trädgården under päronträdet.) ”Lastbart” heter Hellbergs nya för...

Björn Hellbergs kriminella patos

Också Björn Hellberg, liksom Jan Mårtenson, är en deckarförfattare som varje sommar ger ut en ny deckare (och som jag brukar läsa under päronträdet i trädgården).  Hellbergs nya deckare för i sommar, "Narrspegel" (Lind & Co), damp ner häromdan och ligger nu och väntar på att bli läst. Ännu en i den långa raden "Sten...

Europas fattiga och rättslösa

Malin Thunberg Schunke De rättslösa (Piratförlaget) Malin Thunberg Schunkes andra deckare med de bägge kvinnliga EU-juristerna har författats med drabbande ilska och patos. Det är drivet och limmet i ”De rättslösa”. Eller säg att Thunberg Schunke, debutantprisad av Svenska Deckarakademin, var urförbannad när hon skrev sin nya, andra roman med de bägge kvinnliga juristerna, svenska...

Sommardeckare under päronträdet (1): Björn Hellberg som deckardebutant

Björn Hellbergs nya det vill säga årets men egentligen hans debutdeckare ”Gråt i mörker” (Lind & Co) från 1981, nu återutgiven, är ju betydligt bättre än vad jag kom ihåg. (Nog var det den här som jag i egenskap av (skräp)kulturredaktör på Schlager gav till Susanne Ljung för recension? Vill minnas att hon skrev ner...

Sommardeckarläsning 7) När Hellberg började som deckarförfattare

En återläsning av ”Födde: en dotter” (Lind & Co) – som var Björn Hellbergs andra försök i deckargenren, originalutgivning 1988 och återutgiven nu i försomras – fick bli min sista sommardeckarläsning för 2018. Hellbergs senare deckare kännetecknas ju av kriminalgenrens största patos: hans medkänsla för människorna kommer ibland t o m före själva berättelsen. Också...

Jo, Hellbergs patos finns kvar

Björn Hellberg Likspett (Lind & Co) Nja. Detta ord summerar mina åsikter om Björn Hellbergs tjugofjärde polisroman med Sten Wall i huvudrollen som kommissarie i den snarare mindre än mer fiktiva staden Staden. (Numera väl enbart Laholm, där Hellberg bor.) ”Likspett” – vet du vad det är? det visste inte jag – är ingen dålig...

Människor som anser sig vara förmer

Tony Parsons Slaktaren i Highgate övers: Gabriel Setterborg (Bokfabriken) Nu får Mark Billingham faktiskt se upp, för annars finns risken att Tony Parsons tar över som Englands bästa noir-författare. Parsons deckardebut, "Murder Bag", var mer än lovande. "Slaktaren i Highgate", uppföljaren och den andra titeln med Max Wolfe, ensamstående pappa och kriminalpolis i London, är...

Men vart tog Hellbergs patos vägen?

Jag vet inte varför och det är egentligen inget att bry sig om heller. Men varje gång jag recenserar någon ny deckare av Björn Hellberg på ett positivt sätt – vilket jag oftast gjort – så brukar både jag och han bli påhoppade. Det verkar finnas nånslags antifanclub som menar att Hellberg kan inte, får...