Ännu en bok om Maria Lang

Margareta Fahlgren Ett dubbelt liv Dagmar Lange alias Maria Lang (Stockholmia förlag) Oj! som jag längtar efter en riktigt bra bok om deckarförfattaren Maria Lang. Varje gång, kunde jag tillägga. Maria Lang (1914-91) – en underskattad svensk deckarförfattare – skrev själv en bok om sig själv, sina båda jag. En självbiografi gånger 2: det ena... Continue Reading →

Nytt igen om Maria Lang

Margaretha Fahlgren Ett dubbel liv Dagmar Lange alias Maria Lang (Stockholmia) Ännu en bok om Maria Lang (och Dagmar Lange). Den definitiva den här gången då? Njäe. Skrev Maria Lang verkligen pusseldeckare ( = kunde läsarna lägga pusslet)? Skrev hon ”för att underhålla”? (Tips: Syna alltid vad en författare säger om sig själv och sina... Continue Reading →

Puttrig, charmig och småspännande feelgood-deckare

Katarina Bivald En Katarina Gardner-deckare Morden i Great Diddling (Forum) Det skrivs allt fler mjuk- och mysdeckare i Sverige. Och allt fler feelgood-författare går över gränsen till krimi och börjar skriva feelgood-deckare. Katarina Bivald är en sådan författare och ”Morden i Great Fiddling” är en sådan deckare. (Frida Skybäck var en annan helt nyligen och... Continue Reading →

Maria Langs midsommardeckare

Tänkte ta paus från nydeckarläsandet och istället läsa om ett par, tre äldre deckare: några midsommardeckare. Visst har Maria Lang skrivit tre deckare vid och om midsommaren: debuten ”Mördaren ljuger inte ensam” (1949), ”En främmande man” (1962) och ”Det är ugglor i mossen” (1974)… För nog är det för att fira midsommar som litteraturstudenten Puck... Continue Reading →

Alla dessa svenska deckardebutanter!  

Varifrån kommer alla? Hur många kan det finnas? Sinar det aldrig?   Jo, jag syftar på lavinen eller vågen med svenska deckardebutanter. Dessa nya deckarförfattare som kommit fram de senaste två, tre, kanske fyra åren. Inte bara nytillkomna heller utan många debuterade med allt ifrån mycket bra till klart läsvärda och lovande deckare. Svenska Deckarakademin,... Continue Reading →

Löskokta deckare på väg att kokas hårda

Gösta Unefäldt Land: Sverige Genre: landsortsdeckare, polisromaner i småstadsmiljö Han inleder böckerna med en brasklapp: "Varje likhet med nu levande personer eller inträffade händelser är en icke avsedd tillfällighet." Sen gör han sitt bästa för att få läsaren att tro att inte bara miljön, Strömstad, är autentisk. Också människorna måste vara hämtade rätt ur verkligheten!... Continue Reading →

Kör Wijkman kör!

Helena Dahlgren Skarp (Forum) Att en skönlitterär författare skriver i första person singular och presens behöver inte betyda att romanens jag är berättaren och att handlingen utspelar sig i skriv- och läsögonblicket. Författare kan vara lika allvetande i jag-form och det är ytterst sällan som ett romanspråk får en läsare, åtminstone mig, att känna att... Continue Reading →

Måbradeckare och annat mysigt och kriminellt

Fick en beställning på en krönika i detta ämne, så Deckarloggs red. skrev en sådan. Kunde ha blivit en betydligt längre krönika, såååå mycket att skriva om och fundera på, men tidningarnas utrymme bestämde formatet. *** Mysdeckare, mjukkokt, cozy crime, trivseldeckare (som det heter på finlandssvenska), hyggekrimi (som man säger i Danmark) och kosekrim (i... Continue Reading →

Långsam, trevlig spänning

Kerstin Bergman Förgätmigej (Southside Stories) Kerstin Bergman har skrivit sin andra deckare om och med Iris Bure. Ett passande efternamn, för det är till Maria Lang (och hennes huvudperson Puck Bure) som tankarna går när jag läser. Ett bra förnamn också, som passar i Bergmans blombukett eller blomsterrabatt. Oleander fanns i titeln till fjolårets debutdeckare... Continue Reading →

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: