Helena Dahlgren Flickan med det röda håret (Nypon förlag) Citat från sidan 68: ”Kanske handlar alla spökhistorier om kärlek.” Helena Dahlgren är en svensk författare av idag. Eller nog ännu mer av i morgon. En författande shapeshifter. Hon skriver mycket och flitigt, ger ut några böcker per. Dessutom skriver hon i olika genrer och för... Continue Reading →
Konstant spännande, jobbigt och helt fantastiskt
Suzanne Redfearn På ett ögonblick Övers: Mari HöglundUppläsare: Lo Kauppi (NoNa) Oj, oj, oj! Man vandrar genom en ständig ström av mellanmjölk och har svårt att hitta något som griper tag och fastnar. Men så – BAM! En känslomässig störtflod får mig att tappa fotfästet. Jag dras ner under ytan, kippar efter luft, drunknar i... Continue Reading →
Deckarloggfredag: Håkanssons livskrumeluriga dikter
Mikael Håkansson Invisa (Tango förlag) Ordlekandet börjar redan med titeln: ”Invisa” (människor) istället för utvisa (människor). Lek med ord men inte på lek och skoj utan lekfullt på allvar och i verkligheten. (Att bokens titel på omslagets framsida har präglats för hand, dunkats och hamrats ner i omslaget, är också en del av Mikael Håkanssons... Continue Reading →
Lyckad psykologisk deckardebut på nynorska, bokmål och svenska
Ruth Lillegraven Allt är mitt Övers: Niklas Darke (Norra/Sekwa) Ruth Lillegraven debuterade år 2005 med en diktsamling. Hon har efter debuten skrivit en roman, flera diktsamlingar och även flera barnböcker samt dramatik. Med ”Allt är mitt” (utgiven 2018 i Norge, 2022 i Sverige) debuterade hon också i deckar- eller kriminalgenren. Det brukar vara svårt. Att... Continue Reading →
Deckarloggextra: Bellman – framförd, gestaltad, iscensatt
Peter Ekberg Pelz Tetralogi: Döden ger liv Del 1: Himmel du andas! Del 2: Allting har sin tid Del 3: Allt förvandlas… i livsdansen Del 4: Dom dyrbaraste gåvor (Cister Music) **** Peter Ekberg Pelz sjunger, deklamerar och gestaltar Bellman i tetralogin ”Döden ger liv” (en EP och tre mindre album). Han är som Fred... Continue Reading →
En plats av ingenting
Så nära Kristian Lundberg stod jag inte att jag kan skriva en minnestext om honom. (Och hade vi varit närmare varann hade jag kanske inte velat skriva någon minnestext.) Men han var på något sätt en del av mitt liv, jag var en av dem som han tydligen höll regelbunden men sporadisk kontakt med. Och... Continue Reading →
Allt som får de bästa kriminalromanerna att bli mer än en deckare
Christina Wahldén Enbart kvinnor (Forum) De bästa kriminalromanerna är mycket mer än deckare. De innehåller mer än det kriminella. Kriminaltråden är förstås viktig. Också den måste finnas, vara så bra som möjligt och fortsätta igenom hela berättelsen. Men en bra deckare ska dessutom innehålla intressanta, välporträtterade personer och miljöer, livet och samhället ska finnas med... Continue Reading →
Gruvdraken gräver upp och spottar ut
Anna Kuru Gryningsjakten (Modernista) Anna Kuru skriver kanske mest ”Norrland noir” av alla de nya deckarförfattarna med olika delar av Norrland som kriminella miljöer. Malmen är grunden för såväl Kiruna och fjälllvärlden som för Kurus romaner. Gruvdraken gräver upp och spottar ut, får staden att skaka och skälva. Draken påverkar allt: miljön, livet, människorna. Det... Continue Reading →
När fem blev fyra
Liza Marklund Polcirkeln (Piratförlaget) Så mycket är bra med Liza Marklunds återkomst – efter 23 år – som deckarförfattare. Som titeln, ”Polcirkeln”, för det första. Titeln placerar handlingen geografiskt – långt norröver – och är samtidigt namnet på en bokcirkel där fem tonårsflickor träffades en gång i månaden och diskuterade litteratur. Det var 1979-80. Men... Continue Reading →
En trettonde Winter i Göteborg
Åke Edwardson Det trettonde fallet (Albert Bonniers) Härom natten klickade jag in mig på Systembolaget och beställde en flaska vitt torrt vin från Baskien. Aldrig druckit det förut men det var Edwardsons fel eller Winters. Den senare och väl därmed den förre lagar mer mat än nog någonsin i den nya Winter-deckaren och till något... Continue Reading →