Kjell Eriksson Ett dödligt tillstånd (Polaris) Berättelsen börjar i Uppsala men ska avslutas på Österlen. ”Ett dödligt tillstånd” får betraktas som den trettonde titeln i polisserien om och med Ann Lindell, förut kriminalpolis i Uppsala och nu ostmejerska i Gimo på Upplands landsbygd. Fast Lindell håller till i periferin, hörs mest av per telefon.... Continue Reading →
Christie-mord i Konstiga huset
Såg filmen ”Crooked House” efter Agatha Christies deckare med samma namn, ”Konstiga huset”, härom kvällen. (Den visas bland annat på Netflix.) Och den filmen var ju inte så dum. Långsam visserligen; ingen action, spänningen smög inte ens utan snarast kröp på. Fast välgjort och välspelat med en rad kända namn i rollerna. För de främsta... Continue Reading →
När deckare är som bäst och förmår som mest
Anders Roslund Sovsågott (Albert Bonniers) Anders Roslund är en – av många – deckarförfattare som motskriver vad Peter Englund, numera även själv krimiförfattare i subgenren ”true crime”, påstått om ”underhållningsdeckare”. Roslunds senaste deckare ”Sovsågott” är i sin tur en – av många, många – kriminalromaner som bevisar detta genom att vara – minst – lika... Continue Reading →
Deckare i Israel
– Journalistik inger känslan av att skildra verkligheten, men i själva verket kommer man närmare sanningen genom att skriva skönlitteratur. Det säger Robert Rosenberg, född i USA och bosatt i Israel sedan 1973. Som journalist har Rosenberg bland annat varit krönikor i Jerusalem Post och korrespondent åt amerikansk media. Han driver numera en egen sajt... Continue Reading →
Michael Connelly – oöverträffad som författare av polisromaner
Michael Connelly En eld i natten Övers: Patrik Hammarsten (Norstedts) Det finns så mycket jag uppskattar med Michael Connelly som deckarförfattare att det är svårt att veta vad jag ska nämna först. Men – som att miljön, allra oftast Los Angeles, är den egentliga och återkommande huvudpersonen. Los Angeles är platsen han skildrar: trädgårdshelvetet Los... Continue Reading →
Allt fler män som hatar kvinnor
Frida Moisto Som nitroglycerin (Bokfabriken) Både kriminalpolisen Lisa Engström, huvudperson, och Frida Moisto, deckardebutant, kan liknas vid nitroglycerin. Den förra är explosiv; den senare skriver ettrigt som en pitbull. Och argt. ”Som nitroglycerin” är ännu ett exempel på den nya genren i genren: ilskna – ja, urförbannade – kvinnodeckare. Det handlar om allt fler män... Continue Reading →