Häxorna i Helsingfors

Max Seeck 

Den trogne läsaren

Övers: Bo Samuelsson

(Albert Bonniers)

”Den trogne läsaren” (varför inte ”Häxjakt” som titeln lyder på finska?) har en spektakulär intrig och miljön är visserligen Helsingfors men så allmän att romanen kan utspela sig var som helst.

Max Seeck har konstruerat en internationell polisthriller, bladvändare och bästsäljare.

Utstuderat? Spekulativt? Kanske. Men jag vände bladen lika snabbt som någon.

Det är samtidigt så välkonstruerat och skickligt utfört. Genast en ockult händelse tonar ut sker något annat, lika otroligt.

Under ett dygn dödas fyra människor på olika rituella  sätt och på olika platser. Mordsätten finns beskrivna i en bestsellerförfattares böcker, vilken i sin tur hämtat dem från 1600-talets häxjakter.

Det börjar med att författarens hustru sitter stel och död, iklädd en svart klänning, i deras hem. Hon liknar en häxa.

Flera mördare? Ett helt gäng? En ockult organisation?

Kriminalaren Jessica Niemi, utredningsledare, har sina egna hemligheter. Vilka antyds i en parallellhistoria och leder till frågan: Handlar allt detta om henne? Är hon också en häxa?

Rörigt? Nej, faktiskt inte. Bra? Nja. Eller jo.

Alltså jag brukar ju inte gilla deckare med nära noll trovärdighet så be mig inte att mer ingående förklara vad det var – hantverket? spänningen? – som fick mig att troget sträckläsa Max Seecks ockulta polisroman.

Bengt Eriksson

Publicerat i Gota Medias tidningar