Fransk kultur är så fransk, sägs det ibland. Hmmm, brukar jag kommentera. Och tillägga: Snarare är det väl så att kulturen i Frankrike blir fransk… För ingen annanstans är de som skapar kultur sådana tjuvaktiga skator samtidigt som de står med bägge skorna på marken – som i just Frankrike. Blott två exempel (kunde också... Continue Reading →
Deckarloggbäst oktober 2021
Kerstin Bergman Förgätmigej (Southside Stories) Iris Bure lämnar både pojkvännen Jonas, som hon återfann i den förra debutboken, och sitt jobb när kusinen Ingrid ringer och berättar att hennes systerdotter Alva, som bott hos Ingrid, har försvunnit. Genast kör Iris Bure norrut mot Åmål. Det berättas, liksom i debuten, långsamt och ordrikt. Alltför långsamt? För... Continue Reading →
Värsta kriminella förorten till Paris
Olivier Norek Kod 93 Övers: Lisa Marques Jagemark (Sekwa) Fransmannen Olivier Noreks polisromaner placerar sig på en skala från Fred Vargas till Georges Simenon och där emellan Ed McBain. Kriminalkommissarie Victor Coste har mer likhet med kommissarie Adamsberg än Maigret men även drag av Steve Carella. Fjolårets ”Ytspänning” – också en polisroman fast med... Continue Reading →
Så mycket spänning under ytan
Olivier Norek Ytspänning Övers: Cecilia Franklin [sekwa] ”Ytspänning”? Men likadant hette väl den deckare eventuellt ”deckare” med vilken Aino Trosell för längesen nu tilldelades Polonipriset? Dubbeltitlar, alltså återanvändande av tidigare romantitlar, börjar bli allt vanligare. Kan det vara bra? Men detta om detta, nu ska jag ägna mig åt deckaren, polisromanen, kvinnoromanen, landsbygdsromanen och romanen... Continue Reading →
2018 års bästa översatta krimi, deckare och annan spänning (del 3)
Joyce Carol Oates Mannen utan skugga Övers: Klara Lindell (Albert Bonniers) 1965 möts Margot Sharpe och Elihu Hoopes första gången. Hon kommer att ägna 31 år av sitt liv åt ”Projekt E.H”. Och åt honom, för det här ska också bli en roman om förälskelse, kärlek och passion. Ett triangeldrama mellan doktorand och professor; doktorand... Continue Reading →
Den instängda spindelns bett
Fred Vargas Den instängdas blick Övers: Ingrid Wikén Bonde (Sekwa) Kommissarie Adamsberg kopplar av och bort allt arbete på isländska ön Grimsey – när han får ett meddelande från Paris. Enheten, hans avdelning vid kriminalpolisen, behöver hjälp med ett mordfall. Tveksamt återvänder han, hittar strax mördaren och löser i förbifarten ett annat (eller två) kriminalfall.... Continue Reading →
Verklighet, myt och skrock
Dolores Redondo Den osynlige väktaren Övers: Manni Kössler (Bucket List Books 2016; Pocketförlaget 2017) Vilket klurig intrig! Här kan vi tala om väv: så många trådar och nyanser. Plötsligt ringlar en tråd iväg åt något annat håll, bakåt i tiden och/eller in i myten. ”Den osynlige väktaren” inleder en trilogi om och kring byn Elizondo... Continue Reading →
Mångtypiskt franskt
Pierre Lemaitre Alex (Sekwa; övers: Cecilia Franklin) Pierre Lemaitre, annars manusförfattare för TV och film, har skrivit en dubbelt typisk fransk deckare. Romanen ”Alex” spretar på alla de sätt som franska deckare brukar göra. Dels kan författaren inte hålla sig till genren, thriller enligt omslaget, utan ”Alex” växlar mellan att också vara en utredande polisroman,... Continue Reading →
Fel / rätt deckare vann?
När det gäller att utse årets bästa deckare så brukar Svenska Deckarkademin och jag alltid vara oense. Jag protesterar och muttrar över att nu har Deckarakademins ”stofiler” gjort bort sig igen. (Som när akademiledamöterna i fjol inte begrep vilken som var årets bästa svenska debut- såväl som bästa svenska deckare/krimi överhuvudtaget.) Fast i år har... Continue Reading →