Deckare med det mesta av livet

Eva FrantzFör han var redan död(Sekwa, återutgivning 2021) Eva Frantz har tidigare skrivit två trivseldeckare, så kallas genren i hemlandet Finland, om och med ”äldre kriminalkonstapel” Anna Glad. Lite väl trivsamt och glatt, enligt mig. Men nu suddar Frantz ut trivselprefixet. ”För han var redan dö” är kort, gott och ont en deckare. Eller kanske... Continue Reading →

Livets dissonanta klanger

Kjell Westö Tritonus (Albert Bonniers; finns som pappers-, e- och ljudbok) Vad är en tritonus? Ja, det fick jag ju slå upp (Tänkte än en gång på Alf Henrikson: ”Att slå upp, sa gubbfan, är alltid det bästa. Han var inte längre så ung att han visstemesta.”) Så vad? Jo ett tonintervall och då mellan... Continue Reading →

Deckare med det mesta av livet

Eva Frantz För han var redan dö (Schildts & Söderströms) Eva Frantz har tidigare skrivit två trivseldeckare, så kallas genren i hemlandet Finland, om och med ”äldre kriminalkonstapel” Anna Glad. Lite väl trivsamt och glatt, enligt mig. Men nu suddar Frantz ut trivselprefixet. ”För han var redan dö” är kort, gott och ont en deckare.... Continue Reading →

Sommardeckare under päronträdet (13): Finlandssvensk så kallad trivseldeckare

Lite lagom förtjust, så kunde väl mitt mottagande av Eva Frantz förra och första Anna Glad-deckare, ”Blå villan”, sammanfattas. Med tillägget: lovande grundsten till den fortsatta serien. Vilken nu närmast fortsatt med ”Den åttonde tärnan” (bägge utgivna av det finska – eller snarare finlandssvenska – förlaget Schildts & Söderström). Och betyget för den nya, andra... Continue Reading →

2018 års bästa svenska krimi, deckare och annan spänning (del 1)

Deckarloggs redaktörer, Katarina Tornborg och Bengt Eriksson, har nu tagit sig samman och satt ihop listan, alltså vår lista, med 2018 års bästa krimi, deckare, spänningsromaner med mera kriminellt på svenska, både svensk krimi och översatt. Femton författare/titlar av respektive sort. Undrar ni varför vissa titlar som inte fått så strålande recensioner på Deckarlogg ändå... Continue Reading →

Fler finska deckarförfattare och en norrman

Det tog sin tid. Först halvvägs in i ”Den vackre trumslagaren” (Bonniers), som kommit i år och är den tredje av Kjell Ola Dahls polisromaner som översatts till svenska, började jag uppskatta det jag läste: fångades av handlingen, miljöerna och människorna. Felet var inte hans utan mitt. Ja, jag erkänner att jag fördomsfullt förväntade mej... Continue Reading →

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: