Cajun- och zydeco-deckare med gris-gris, voodoo och svart trolldom

Plötsligt skrev Samuel Karlsson, ibland recensent på Deckarlogg, om den amerikanska deckaren ”Cajunblod” av James Lee Burke. (Ska tilläggas att han gjorde det i Facebook-gruppen Vi som älskar ljudböcker, som han driver och där han brukar skriva.) Det fick mig att tänka på hur längesen det var jag läste någon ny bok av James Lee... Continue Reading →

Mer av den svenska landsortens mörker

Fortsätter i min återblickserie om och på svensk landsbygdsnoir. Nu har jag kommit till Ola Nilsson, läst honom? *** Ola Nilsson Änglarna (Natur & Kultur) Fast ”Änglarna” är väl ingen deckare? Ola Nilsson är väl ingen deckarförfattare? Använd ordet kriminalroman, då. Eller byt ut deckare mot den danska benämningen krimi. ”Änglarna” är en nog så... Continue Reading →

Tidigare noir i granskogens dödsskugga

Även dagens svenska och norrländska noir har föregångare och en förhistoria. Om du läst och uppskattat Broberg-Jackson-Smirnoff så skulle jag ju rekommendera att du också letar dig bakåt i den svenska landsbygdens noir-historia och läser den här författaren och den här romanen om och från Västerbottens granskogar. *** Ida Lindes nya roman – kalla den... Continue Reading →

Deckarloggbäst april 2020

Maria Broberg Bakvatten (Norstedts) ”Bakvatten” berörde mig så jag grät. Personerna blir så verkliga. Maria Broberg skildrar inte bara att leva utan att vara mänsklig eller leva trots att man är mänsklig, förbli en mänsklig människa när livet attackerar. Hon anger inte exakt var i Västerbottens inland berättelsen om Hebbe, Margareta, Assar, Håkan med flera... Continue Reading →

Bortom det urbana Sverige: landsbygdens noir

Stina Jackson Ödesmark (Albert Bonniers) Om inte Daniel Woodrell skapat genren ”country noir” (även om det inte var han personligen som kom på namnet) så hade Stina Jackson gjort det. Hennes nya roman ”Ödesmark” innehåller landsbygssvärta av högsta – eller värsta och mest mänskliga – kvalitet. Genre: Norrlandsnoir eller Norrbottennoir, där den lilla om inte... Continue Reading →

Mörkt, tufft och hårt (och lite skräpigt)

Det damp ner två översatta deckare av amerikanen Jim Thompson, ”Grifters” och ”Getaway” (bägge utgivna av Modernista). Och jag uppskattar verkligen, det har jag skrivit tidigare, att förlaget Modernista – med sina återutgivningar av äldre deckare – ser till att bevara deckartraditionen. Ja, hålla den vid liv. Men ”Grifters” har jag väl recenserat tidigare? tänkte... Continue Reading →

2016 års bästa svenska ungdomsdeckare: Christoffer Carlssons ungdomscountrynoir!

Christoffer Carlsson, känd som vuxendeckarförfattare, tilldelades deckarpriset Spårhunden för att med sin ungdomdeckardebut ”Oktober är den kallaste månaden” ha skrivit 2016 års bästa barn- och ungdomsdeckare. Instämmer helt! Det är han och boken värda. Följande skrev jag, när jag recenserade hans ungdomsdeckare – eller ungdomsnoir – i tidskriften Opsis Barnkultur. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Christoffer Carlsson Oktober är... Continue Reading →

En WordPress.com-webbplats.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: