Mycket fart och yvig berättarglädje samt storyväv från Oscar II till en libanesisk klan i Genbergs typ 270:e bok

Kjell E. Genberg & Peter Olofsson

Och plötsligt blev du död

(EMTF förlag)

Enligt synonyma.se är en kloppa ”ett verktyg för gängning, en anordning för fastsättning”.

Kanske gör denna förklaring inte mig så mycket klokare. Dock, en kloppa är just vad som pryder omslaget till den svenska kriminallitteraturens nestor, Kjell E. Genbergs, med medförfattare Peter Olofsson, senaste roman ”Och plötsligt blev du död”.

Och, att en kloppa under rätt – eller fel – omständigheter kan få en fatal betydelse visar sig tidigt i denna händelserika roman där skeendet har sin upprinnelse på Sveriges VVS-museum i Bromma.

Läsaren får följa kriminalinspektörerna Karin Orre och Lukas Rosenquist, ett ”radarpar” vars samarbete utifrån genrekonventionen fungerar ovanligt friktionsfritt, i deras arbete för att nysta upp en svårförklarlig mordgåta.

Karin Orre är den vi kommer närmast, en kvicktänkt och sympatisk kvinna som efter ett kraschlandat förhållande hyr in sig i ett källarrum i Bromma.

”Och plötsligt blev du död” är en berättelse med mycket fart, präglad av en yvig berättarglädje. Det är en berättelse som på ett märkligt sätt lyckas få det rejält osannolika att framstå som logiskt.

Storyväven inbegriper en upphittad brevväxling från Oscar II:s dagar, en ytterst självständig kvinnlig före detta parkeringsvakt, datanördar och en libanesisk klan där medlemmarna hyser högre tankar om sig själva än om svenskt rättsväsende.

Utifrån denna disparata samling människors mer eller mindre slumpvisa möten byggs det upp till ett verkligt rafflande slut. För den som är bekant med trakterna kring Mariehäll och Sundbyberg blir det dessutom mycket av ”close to home” över läsupplevelsen.

Recensentens invändning:

Karaktärerna kan stundtals upplevas väl löst tecknade, men detta kan kanske hänföras till en genre där det ska undan. Å andra sidan är detaljarbetet genomtänkt och precist, det känns att ingen research slarvats bort, och dialogerna poliskollegorna emellan känns autentiska.

”Och plötsligt blev du död” är delvis resultatet av en vision av inspiratören/medförfattaren Peter Olofsson, chefredaktör för VVS-branschens tidning Energi & Miljö. Han har länge närt en dröm om att skriva krim kopplad till VVS-sektorn. När han och Kjell E. Genberg slog sina huvud ihop kunde drömmen bli verklighet.

Det är mycket länge sen jag första gången stötte på namnet Kjell E. Genberg, då i kioskställ som författare till västernromanerna om Ben Hogan, en serie som utgavs med en frekvens om en bok per månad. Nu, efter cirka 270 böcker, kan man tycka att Genberg är förtjänt av ett lifetime achievement award (ursäkta ni som inte gillar språkblandning).

Och: Jag undrar vad det är som klingar så välbekant i namnet Karin Orre. Liksom jag undrar varför jag plötsligt mitt i natten sitter och googlar på inköpsställen för Jolt Cola …

Karin Tjäder, som härmed blivit gästrecensent på Deckarlogg, beskriver sig själv så här: ”Jag är bosatt växelvis i Solna och Visby. Får nog kalla mig mångsysslare med en bakgrund av universitetsstudier och jobb som vårdbiträde och spärrvakt. Så länge jag kunnat har jag läst och skrivit, och jag håller hårt i mina författardrömmar!”

Deckarloggbäst mars 2020

Gustaf Skördeman geigerGustaf Skördeman
Geiger
(Polaris)
Redan i första kapitlet lyckas författaren Gustaf Skördeman överraska, därefter behåller han greppet till sista sidan. En pensionerad TV-personlighet hittas mördad i sin fashionabla villa i Bromma. Polisen Sara Nowak, som känner familjen sedan hon var barn och lekte med döttrarna om somrarna, deltar deltar inte i utredningen men kan inte låta bli att försöka ta reda på vad som hänt med hela Sveriges Farbror Stellan. Det visar sig att han har flera hemligheter gömda i garderoben… (Ur Samuel Karlssons recension)

Aline Lilja Gladh anglalekenAline Lilja Gladh
Änglaleken
(XIV Förlag)
Underhållande och rätt spännande debutdeckare. Så avslutades min recension av Aline Lilja Gladhs debutdeckare ”Tändstickan”. Den här gången blir slutbetyget: Uppföljaren är ännu bättre än debuten. Ja, faktiskt bättre i allt! Hon skriver säkrare, inte minst. Förra gången sökte hon sig liksom fram till miljön, personerna och intrigen. Nu är hon där… Även uppföljaren ”Änglaleken” har en smattrande ettrig actioninledning – några lajvare blir vittne till ett mord i Vendelskogen – och nu fortsätter stämningen, känslan och spänningen rätt igenom romanen. Miljön är som förra gången: Örbyhus, en bit norrut från Uppsala.

Caroline Eriksson kom-i-min-famnCaroline Eriksson
Kom i min famn
(Harper Crime)
Första titelnn i en serie med samtalsterapeuten Simon Boman. Genre (enligt förlaget): ”Family noir”. Alltså familje- eller vardagsmörker – eller till och med familje- och vardagsskräck. Med psykologisk blick och skärpa skildras de problem som kommer krypande, smygande i en familj – eller i två familjer. Simone själv har nämligen en återkommande tanke: älskar hon fortfarande sin man? Och Thomas, som arbetar på ett företag där Simone fått i uppdrag att reda ut medarbetarnas kontaktproblem och blivit lite förtjust i, får plötsligt ett extra, utomäkenskapligt slarvbarn i sitt och familjens liv.

Ann Cleeves albatrossAnn Cleeves
Albatross
Övers: Jan Järnebrand
(Albert Bonniers)
När Ann Cleeves nu startar en ny serie flyttar hon från Shetlandsöarna till fastlandet och Devon på Englands sydvästra tå. Det är välskrivet och fyllt av intressanta karaktärer med hemligheter och dolda drivkrafter. En hittas mördad på stranden. Han har blivit knivhuggen har en albatross tatuerad i nacken. Poliskommissarien Matthew Venn lägger all sin kraft på att hitta gärningsmannen. Cleeves är skicklig på att beskriva miljöer, relationer och mörka drivkrafter. Även om landskapet inte spelar lika stor roll som i Shetlandsserien så ger småstaden nära kusten en speciell atmosfär. (Ur Samuel Karlssons recension)

Yokoyama 64Hideo Yokoyama
64
Övers: Yukiko Duke
(Ersatz)
Japanen Hideo Yokoyama förmår att hålla liv (och död), intresse och spänning i romanens samtliga 619 sidor. Här finns en deckartråd som än tvinnas mer och än ligger i bakgrunden. Intrig: Yoshinobu Mikami har flyttats från kriminalavdelningen till en tjänst som chef för informationsavdelningen inom Tokyopolisen. När vi möter honom har hans 16-åriga varit försvunnen i sex månader. Det blir inte bättre av att han hittar en gammal utredning: en sjuårig flicka försvann spårlöst för fjorton år sen. Hon kidnappades och en lösensumma betalades ut men återfanns ändå – död.

Deckarloggs red.

Ännu en imponerande deckardebut

Gustaf Skördeman
Geiger
(Polaris)

Redan i första kapitlet av ”Geiger” lyckas författaren Gustaf Skördeman överraska läsaren. Och därefter behåller han greppet till sista sidan. Det skulle inte förvåna mig om Geiger kommer förekomma i diskussionerna när Deckarakademin korar årets debut senare i höst.

En pensionerad TV-personlighet hittas mördad i sin fashionabla villa i Bromma. Polisen Sara Nowak känner familjen sedan hon var barn och lekte med döttrarna om somrarna.

Gustaf Skördeman geigerHon deltar inte i den officiella utredningen men kan inte låta bli att försöka ta reda på vad som hänt med hela Sveriges Farbror Stellan.

Det visar sig att han har fler hemligheter gömda i garderoben och det finns många som vill se honom mördad. Men ingen misstänker den riktige mördaren.

Det finns flera saker som jag gillar med den här boken och några detaljer som skaver lite.

Styrkan är framför allt den historiska kopplingen till kalla kriget som jag inte kan avslöja för mycket om utan att spoila handlingen. Men det känns att författaren gjort en gedigen research och scenariot som målas upp känns trovärdigt.

Som läsare får man en dos historielektion av bara farten och det uppskattar jag.

Parallellt med utredningen med anledning av mordet på Stellan får vi följa Sara Nowak i hennes ordinarie arbete i prostitutionsgruppen. Miljöerna och scenerna som spelas upp är vidriga men nödvändiga.

Det ger en bra gestaltning av Saras karaktär och drivkrafter. Ibland tar bihandlingen över lite väl mycket men det får sin förklaring.

”Geiger” är en debut som sticker ut från mängden. Jag väntar otåligt på att få tid att få veta hur det går för Sara Nowak. Dessutom är ”mördaren” en fullständigt lysande karaktär. ”Geiger” förtjänar ett högt slutomdöme: 4 av 5.

Samuel Karlsson,
regelbunden gästrecensent på Deckarlogg, är deckarförfattare och bl a upphovsman till polisserien om och på Mörkö. Han lyssnar gärna på deckare och driver facebook-sidan ”Vi som älskar ljudböcker”. Gå in där för lyssningstips, både på deckare och annat.