Och vinnarna blev…

Som alltid har några Crimetime Award-vinnare utsett på årets Bokmässa/Crimetime i Göteborg. Med följande resultat:

Crimetime Award årets deckardebut

2022 års pris tilldelas Victor Pavic Lundberg för ”Den som överlever” (Albert Bonniers förlag).

Juryns motivering:

”För en intelligent intrig med en perfekt kontrast mellan storslagna skeenden och finstämda personteckningar. Om moral och val och hur slumpen formar våra liv. Att skildra de traumatiska effekterna av två fasansfulla katastrofer på ett psykologiskt trovärdigt sätt kräver sin författare. Här tror vi på allt, och engagerar oss i journalisterna Loa Bergmans och Danijela Mirkovics sökande efter sanningen i ett samtida men ändå parallellt Stockholm. Det sympatiska, men komplexa, radarparet vill vi absolut möta igen. En ny deckarstjärna har tänts på den svenska, och internationella, spänningshimlen.”

Crimetime Award årets barndeckare

2022 års pris tilldelas Anders Sparring och Per Gustavsson för serien om Familjen Knyckertz med senaste boken ”Damen med fjäderboan” (Natur & Kultur).

Juryns motivering:

”Fyndigt, välskrivet och med alldeles underbara illustrationer. Vi njuter av historier där vi både får fnissa och nicka eftertänksamt. Man kan inte annat än att älska den motvilliga bedragaren som verkligen försöker göra allt rätt – trots sin tjuvaktiga familj. Inte märkligt att böckerna är omtyckta av både barn och kritiker, och har nått långt utanför Sveriges gränser. Senaste tiden har vi också kunnat följa Ture och hans familj i en populär julkalender på tv. Det här är ett universum som ständigt expanderar och där vi gärna befinner oss – kriminellt bra!”

Crimetime Award-vinnare: Anders Sparring, Per Gustavsson, Åsa Larsson och Sofie Sarenbrandt
Foto: Niklas Maupoix

Dessutom har Bookbeats pris till årets svenska deckarförfattare (ett datadrivet pris, baserat på ”hur populära, genomlyssnade och omtyckta de tre senaste böckerna från landets bästa deckarförfattare varit under det senaste året”) delats ut – för tredje gången – till Sofie Sarenbrant.

Till Crimetime Awards hederspristagare har redan tidigare Åsa Larsson utsetts.

Utdrag ur motiveringen:

”Med älskvärda, men mänskliga, karaktärer, ett ömsint porträtterande av den norrländska miljön och framför allt ett magiskt språk har hon trollbundit både kritiker och läsare sedan debuten 2003. Det var då hon satte Kiruna på deckarkartan och med sin unika stil kom att inspirera mängder av efterföljande svenska deckarförfattare. Hon visade att man kan skriva litterär spänning och ändå nå kommersiell framgång. Totalt har hon sålt 3,6 miljoner böcker bara i Sverige och hennes böcker har filmatiserats flera gånger. Redan från början regnade priserna över henne, debuten utsågs till årets deckardebut och redan året efter prisades uppföljaren som årets kriminalroman av Svenska Deckarakademin. Och så har det fortsatt, både i Sverige och internationellt, för den här författaren är såld till ett 30-tal länder och räknas som en av de främsta representanterna för det skandinaviska deckarundret.”

Nedkortat pressmeddelande

Deckarloggfredag: Bibliotekens digitala svårigheter

Så många gånger jag besökt mitt lokala bibliotek i Vollsjö efter att det fick meröppet. Jag sitter hemma och kollar på hemsidan för biblioteken i sydöstra Skåne, letar reda på vad jag vill låna och reserverar böckerna. Om en bok inte finns på något bibliokek i sydöstra Skåne gör jag istället ett så kallat fjärrlån.

Efter några dagar, en vecka kommer ett mejl om att böckerna anlänt till biblioteksfilialen. Då går jag dit, vilken dag eller – inte minst – kväll i veckan som helst, öppnar dörren med min tagg + kod, hämtar böckerna och registrerar dem i låneautomaten. Det är ju genialt.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om detta är framtiden – det obemannade biblioteket. Vi låntagare sköter själva våra låneärenden och hämtar låneböcker i en lokal utan bibliotekarie? Men det var inte om detta som dagens krönika skulle handla…

”Digitaliseringen är på väg att stjälpa folkbiblioteken” löd rubriken på ett debattinlägg i Dagens Nyheter, skrivet av Författarförbundets ordförande och två andra styrelseledamöter. De exemplifierade med Stockholms stadsbibliotek, där e-böcker omfattar 10 procent av utlåningen men 50 procent av inköpsbudgeten.  

Hur är det i Sjöbo (och, ska det visa sig, i andra kommuner i sydöstra Skåne)? ”Jag anade att du skulle ställa den frågan”, säger Kristin Svensson, kulturchef i Sjöbo. ”Så jag kontrollerade siffran, för att vara säker. Av vår budget går 10 procent till e- och ljudböcker.”

Från en tidigare text om Sjöbo bibliotek. Foto: Blenda Automatique

Nyckelord: av. Sjöbo bibliotek har inte tilldelats något extra anslag till sin extra utlåning av digitala böcker. ”Vi fick ta av den budget som fanns.” Det innebär att också här, även om procenten är lägre, har budgeten minskat vad gäller inköp av fysiska böcker.

Den låga budgeten får dessutom negativa konsekvenser för e- och ljudlåntagare i Sjöbo (och övriga Sydostskåne). Här finns ett månatligt tak för utlåning av e- och ljudböcker. ”Det var nödvändigt, av ekonomiska skäl. Biblioteken i Skåne Sydost satte ett gemensamt utlåningstak, där vi tog hänsyn till de bibliotek som har sämst ekonomi. Och jag kan väl säga”, tillägger Kristin Svensson, ”att Sjöbo är inte den kommun som satsar mest på kultur och bibliotek.”

Det är ett lågt tak, intygar denne krönikerande e-låntagare (som efter att ständigt ha slagit i taket tvingats övergå till en kommersiell strömningstjänst). Men varför ska det vara dyrare för bibliotek att låna ut digitala böcker än fysiska? Det behöver en förklaring.

Fysiska böcker köps in en gång och kan sen lånas ut hur många gånger som helst utan ytterligare betalning till förlagen. Författare får en smärre ersättning för bibliotekslån. Detta regleras i lag och staten betalar författarnas ersättning.  

För digitala böcker finns ingen lagreglering utan förlag/distributörer tar betalt för varje utlån av e- och ljudböcker. Varenda gång en digital bok lånas ut måste biblioteket köpa den, ännu en gång. Ju fler som lånar desto dyrare blir det. Därför tvingas biblioteken att ha digitala utlåningstak – annars skulle budgeten dräneras.

E-boksläsandet är fortfarande litet i Sverige – men intresset för ljudböcker ökar lavinartat. Därmed den akuta frågan: Hur ska detta lösas för både bibliotek och låntagare?

Författarförbundet skriver i sitt debattinlägg att regering, kommuner, bibliotek, förläggare och författare – alla parter – måste samarbeta om en lösning. Även Kristin Svensson menar att det bör tas ”ett nationellt grepp och införas något liknande som för fysiska böcker”. Men är det möjligt, ens som tanke?

Det kräver att riksdagen fattar beslut om en, som det heter, tvångslicens. Hur skulle förlag, som blir av med den digitala intäkten från biblioteken, och författare, som tjänar mer på digitala än fysiska lån, ställa sig till detta? Ska det införas mot deras vilja? 

Alternativen är lika osannolika. Biblioteken kan ju strunta i det digitala, överlåta e- och ljudböcker till de kommersiella strömningstjänsterna. Kulturchefen Svensson poängterar: ”Det digitala ska också finnas på biblioteket.” Och det är ju rimligt – att bibliotek ägnar sig åt litteratur och böcker, oavsett form och format.

Ett tredje alternativ är att till exempel Sjöbo kommun höjer budgeten så pengarna räcker till digitala utlån. Sjöbos politiker har dock gjort motsatsen. ”Vi fick ett sparbeting på 200 000 för något år sen”, säger kulturchefen. Men då är det väl dags att de återför dessa pengar till biblioteket?! ”Jag arbetar på det. Varje dag.”

Oavsett, visar det sig att något av dessa omöjliga alternativ ändå är möjligt – eller om det finns något annat alternativ – återstår ett problem. Obegränsad och gratis utlåning av digitala böcker skulle konkurrera med kommersiella företag och tjänster som Storytel och Bookbeat. De kanske blir olönsamma och lägger ner?

Bengt Eriksson

Publicerat i Ystads Allehanda