Jørn Lier Horst När det skymmer En William Wisting-deckare Övers: Marianne Mattsson (W&W) Det fanns sexton titlar översatta till svenska i norrmannen Jørn Lier Horsts serie om och med den likaså norske polisen William Wisting i Larvik. ”När det skymmer” är den sjuttonde men första. Inte den första som skrevs, i Norge gavs den ut... Continue Reading →
Fyra gånger deckartips
Två svenska och två översatta. Fyra snabba, korta deckartips. 1) ”Hus av glas” (Modernista; övers: Carla Wiberg) bör vara den trettonde Armand Gamache-deckaren av Louise Penny som kommit på svenska. Samtliga har jag läst och jag kan inte rangordna dem, varje titel i serien är som ett nytt och varierat dagboksblad om Gamache, nu överintendent... Continue Reading →
Deckarårsbästa på gång…
Senare idag ska Svenska Deckarakademin utse årets bästa svenska respektive översatta deckare samt bästa deckar barn och ungdom, enligt deckarakademiledamöterna. Detta har Anders Kapp – eller Kapprakt som han kallar sig – föregått genom att på sin blogg/nätsida göra detsamma (med undantag för barn/ungdom). Alltså, klicka dig gärna in på KAPPRAKT och se vilka svenska... Continue Reading →
Den franske polisen som började skriva deckare om sig själv som polis
När Deckarlogg nyligen skrev om Olivier Norek med flera franska deckarförfattare så kom det ett läsarmejl till Deckarloggs red. med tips på ännu en fransk deckarförfattare. Nämligen Roger Borniche. ”Är han bekant?” undrade läsaren. Och jodå. Borniche, som översattes till svenska för många år sen, har Deckarlogg absolut koll på. Han passar inte riktigt in... Continue Reading →
Det historiska Roms hårdkokta privatsnok
Lindsey Davis Land: Storbritannien Genre: historisk noir, hårdkokt i det antika Rom Lindsey Davis placerar Philip Marlowe och James Bond i en tidsmaskin och låter dem resa bakåt i tiden. När de stiger ur tidsmaskinen har de blivit en person, M. Didius Falco (hans vänner, men inga andra, får kalla honom Marcus), och befinner sej... Continue Reading →
Spänning á la Frankrike
Fransk kultur är så fransk, sägs det ibland. Hmmm, brukar jag kommentera. Och tillägga: Snarare är det väl så att kulturen i Frankrike blir fransk… För ingen annanstans är de som skapar kultur sådana tjuvaktiga skator samtidigt som de står med bägge skorna på marken – som i just Frankrike. Blott två exempel (kunde också... Continue Reading →
Dan Turèll (1946-92), ett slags nekrolog
Nyligen var Deckarloggs red. i Köpenhamn för första gången på länge. Och jag tänkte på Dan Turèll, jag kommer alltid att tänka på Dan Turèll när jag är i Köpenhamn. Jag gick genom Vesterbro – ett annat Vesterbro, åtminstone delvis, än på Turèlls tid. Också ett bättre? Kanhända det, på ett sätt men inte på... Continue Reading →
Sapfo kör norrut
Eftersom jag tidigare idag la ut en längre text om Sapfo (urkärlekspoeten) och Anne Carson (filolog, Sapfo-tolkare och poet) samt mig själv (vad jag nu är) så kunde det kanske passa också med en översatt dikt av Anne Carson, om just Sapfo (och Anne)? *** Jag såg två vita hästar, i ett hörn av ett... Continue Reading →
Deckarloggfredag: Sapfo, Anne Carson och jag
Nej, Anne Carson presenterade inte Sapfo för mig. Sapfo och jag möttes långt tidigare: på en sida i den lärobok, ”Dikt och tanke”, som jag fick när jag 1963 började på gymnasiet. Vi umgicks några år men kom sen ifrån varandra, tills vi återsågs över 50 år senare. Då hade du fått sällskap av din... Continue Reading →
Deckarloggbäst sommaren 2022 (del 2)
Deon Meyer Mörk flod En Bennie Griessel-roman Övers: Mia Gahne (Weyler) I den tolfte (!) polisromanen av sydafrikanen Meyer som kommit på svenska har kriminalpolisen Benny Griessel och kollegan Vaughn Cupido straffats av disciplinnämnden, degraderats och förflyttats till vindistriktet Stellenbosch. (De skulle deporterats till ett än värre ställe men av någon anledning, som ska visa... Continue Reading →