Anna Roos
Ett dockspel
(LB förlag)
Anna Roos är en udda och egen sorts spänningsförfattare; personlig och annorlunda, just egen.
I hennes psykologiska thrillerserie (eller hur den ska beskrivas) ”Morden vid världens ände” saknades något. Där fanns luckor och tomrum, berättelserna var liksom ofullständiga.
Observera (!!) att detta ska tas som något positivt – som deckarläsare blev jag fantasifullt medskapande.
Roos skriver och berättar så att det känns som om själva pappret i hennes deckare vibrerar, det gäller att hålla böckerna fast i händerna för att kunna läsa vidare.
Också ”Ett dockspel” är en udda och personlig roman; en spännings- och polisroman, en deckare, en psykologisk thriller.
Miljö: Boutiquehotellet Tornvillan i Söderköping, där varje rum skiljer sig från de övriga och alla är osannolika.
Titeln syftar på att det i hotellets reception står ett dockhus och att gästerna gärna flyttar omkring lite på dockorna i det lilla huset. Det blir ett dockspel av dockhuset.
Så försvinner en flicka, 13 år, som bor på hotellet med sina föräldrar. Hon försvinner och förblir försvunnen.
Just detta är återkommande hos Roos – att någon förblir borta. (Minns vad jag tidigare skrev om tomrum och saknad.)
Vad kan ha hänt med flickan? Misstankar faller förstås på hotellgästerna. Kan en eller flera av de övriga gästerna ha något med flickans försvinnande att göra?
Som tur är – eller kunde vara – har det samma natt bott en polis på hotellet…
Bengt Eriksson
Deckarlogg 
Kommentera