Som en prolog till recensionen: David Ärlemalm är en av de bästa och mest spännande författare som de senaste åren debuterat i Sverige.
En deckarförfattare som är en kriminalromanförfattare som är en krimiförfattare som är en romanförfattare. Ja, en litterär romanförfattare. Och ja, en litterär krimiförfattare.
David Ärlemalm. Foto: Gabriel Liljevall
De olika författartitlarna, som faktiskt inte rymmer samma sorts författande, korsar varann och går omlott. De olika genrerna blandas till vad som blir Ärlemalms genre.
På samma gång noir och krimi som litterär fiktion, för att knyta an till en gammal, nyreaktionär debatt, nu igångdragen på nytt som en nyreaktionär syn på litterär och annan kultur liksom en nyreaktionär syn på politik och samhälle.
Här nedanför följer min recension av David Ärlemalms tredje litterära krimi – läs gärna den. Läs sen också och framför allts Ärlemalms romaner, hittills tre stycken.
***
David Ärlemalm
Allt för Bodil
(Forum)
David Ärlemalms nattliga Stockholmssvit avslutas lika ömt men brutalt som den började. Det känns en varm medkänsla för ömkliga människor och deras barn också i den tredje, avslutande romanen.
Många möjliga etiketter: gangster-, trasproletär- och mansroman, urban noir, krimi och thriller.
David Ärlemalm skriver vidare i den hybridgenre som knappt finns i Sverige men är desto vanligare och större i USA. Ändå har hans Stockholmstrilogi, som avslutas med ”Allt för Bodil”, blivit svenska nutidsromaner.
Ärlemalms sätt att förena personer med miljöer (Södermalm och söder om Söder) och berättelser med berättarteknik och stilistik påminner om en föregångare bland Stockholms författare, nämligen Slas. Hans tre romaner kunde ha författats av en mer kriminell – eller nattlig – Stig Claesson.
Lägg märke till att David Ärlemalm skriver i korta sjok, snarare än kapitel, och växlar mellan olika personer och deras synvinklar på livet och samhället. Han använder varken citattecken eller pratminus i dialoger och ett stycke kan vara en enda mening kort – ja, ett enda ord.
Observera också att han skrivit en svit eller trilogi men ingen serie. Den förra och andra boken, ”Som natten”, är en roman bredvid, ett slags kompletteringsberättelse – även om den unga mamman, Asynja, finns med som biperson, fast blott nämnd, i den nya, tredje boken.
För det bör väl vara samma Asynja? Jag antar att syftet är att visa att det finns fler, många andra har det också som Arto, ensamstående pappa med dottern Bodil, nu elva år.
Förutom Stockholmssvit har Ärlemalms romaner börjat benämnas ”Nattvak”-sviten. Det syftar på en tid då han hade ett nattjobb och gick direkt från arbetet till någon bar, där han iakttog Stockholms nattmänniskor, hörde deras samtal och gagg.
”Allt för Bodil” börjar 2016, alltså före ”Lite död kring ögonen”, med att Bodils mamma, Sofia, hittas död i sängen. En sådan händelse ristar sår i själen på en liten flicka. Blir Bodil stärkt eller får men för livet?
Fortsättningen sker 2022, under Bodils sommarlov. Pappa Arto arbetar mycket, ja, för mycket, är delägare i en bar med Ditte och flyttgubbe med Rune, som fifflar kriminellt bredvid.
Arto försöker låta bli droger och brott. Han kämpar för att få ihop till lägenhetshyran vid Mariatorget. Han gör det för Bodil. Han gör ”allt för Bodil”.
Så tror i alla fall Arto, att han tar hand om sin dotter, men elvaåriga Bodil smiter ut i Stockholmsnatten med sin skateboard och tar hand om sig själv. Och råkar bli vittne till något som ska förfölja henne, både i tankarna och i en faktisk fara för hennes unga liv.
Därmed övergår ”Allt för Bodil” från krimi till thriller – ja, en deckare.
David Ärlemalms nattsvit i Stockholm avslutas lika brutalt men ömsint som den började. Genom romanerna strömmar en varm medkänsla för ömkliga människors vilja att trots oförmåga leva upp till föräldraskapet och ta hand om barnen på bästa sätt, så bra som de klarar av och förmår. Som Arto (och Asynja).
Bengt Eriksson
Ungefär så här också i Gota Medias tidningar
Deckarlogg 
Kommentera