Ett nytt år för utgivningen av deckare och annan krimi i Sverige (och världen, men omvärlden hinner Deckarlogg sällan med numera när utgivningen är så gigantisk bara i Sverige). Ett nytt år för litteraturutgivningen överhuvudtaget.
Också ett gott år? Kanske, kanske inte. Med tvekan. Det finns i alla fall några nya böcker att se fram emot redan i januari (för existerar knappt några säsonger längre utan böcker ges ut året runt, var-, när- och hursomhelst).
Bland krimi: ”Allt för Bodil” (Forum) av David Ärlemalm. Bland deckare: ”Som vi lekte” (Bazar) av Ninni Schulman.
Krimi? Deckare? Vad är skillnaden? Vet inte. Vad är skillnaden överhuvudtaget inom skönlitteratur? Det vet jag allt mindre, det också. Genreöverskridandet fortsätter, från alla håll. Det ena blir det andra och allt mer skönlitteratur blir krimi, av någon sort.
Hur ska Deckarlog kunna sortera? Ska man sortera? Bland annat detta funderade jag på när jag lyssnade på Förlagspoddens sista avsnitt för 2022. Det har ju redan diskuterats en del vad Pelle Andersson, förlagschef på Ordfront, sa där om att skönlitteratur inte säljer.
Att icke-kriminella nya skönlitterära romaner säljer mellan 300 och 800 exemplar och såna upplagor går inte att få lönsamma. Nej, det är en häpnadsväckande liten upplaga. På sitt sätt, på ett annat är det – för mig – häpnadsväckande att folk fortfarande läser romaner (eller litteratur överhuvudtaget).
Deckarloggs red. Foto: Birgitta Olsson
Bokförlagsbranschen förändras nu. Snabbt. Nej, inte snabbt. Det har gått långsammare än jag trodde och förändringen sker inte heller på det sätt som jag trodde. Men det är tydligt att förlagen har ett stålbad framför sig – och ännu värre blir det för många författare – liknande det som skivbolag, artister och musiker gått igenom.
Det man jobbar med ger inga intäkter utan pengarna får man försöka få in på kringverksamhet. Till exempel biblioteksframträdanden. Om det nu går i framtiden. när författare dumpar biblioteksverksamheten för vad som borde vara kolleger. Och till exempel Författarcentrums förmedling av författare får konkurrens av BTJ där författare inte behöver följa rekommendationer utan kan ta betalt som de vill.
Det har alltid varit få författare som kunnat försörja sig på sin bokförsäljning. Nu blir det ännu färre. Samtidigt som den ena (deckar)författaren efter den andra hoppar av sitt ordinarie jobb och blir (deckar)författare på heltid. Motstridigt? Ja, särskilt som Kristoffer Lind från förlaget Lind & Co (efter att Pelle Andersson sagt sitt) tillade i Förlagspodden att många pappersutgivningar av deckare också säljer i lägre upplagor.
Generellt lägre försäljning eller? Av pappersböcker, alltså. Och e-böckerna ökar inte heller, så som jag trodde att utvecklingen skulle gå. Däremot lyssnas det allt mer på ljudböcker. Det är ju bra. Men det är inte så bra. Eftersom författare får betydligt lägre royalty/ersättning för ljudböcker. Blir till att randa som en igel vid datorn. Detta är väl dagens författare: minst tre, gärna fyra, fem böcker ska skrivas per år. Annars går det inte runt, för författaren.
Men som sagt, för mig är det kanske mest förvånande att det fortfarande finns böcker. Särskilt tryckta på papper. Särskilt så kallad litterär fiktion på papper, som skönlitteratur börjat kallas också i Sverige. Konstigt ord, konstigt begrepp. Om man ger litteratur ett genrenamn så blir ju detta lika mycket en genre som de genrer den ska vara och stå emot, som deckare och feelgood. Litterär fiktion är blott en annan genre.
En genre där jag tror att läsarna tagit slut. Det är det stora problemet. Att den borgerlighet, äldre som yngre, traditionella som hippare, som tidigare läste det som då kallades skönlitteratur och nu kallas litterär fiktion har tagit slut. Eller så läser dom krimi, numera. Eller så skriver de författare som tidigare skulle ha skrivit skönlitterära romaner numera krimi.
Är det så illa? Helt åkej för mig. Eftersom krimin kan vara lika mycket av litterär fiktion, den också. Eller så har den skönlitterära publiken annat för sig. Det finns ju tusen konkurrerande kulturella uttryck och aktiviteter: dataspel, TV-serier, filmer eller bara glo på Facebook, Instagram, Twitter, Tiktok… Sånt tar också tid. Vem har tid över för att läsa böcker? Längre.
Utom Deckarlogg och dess lilla grupp av vänner. Deckarlogg kämpar på, ett år till. Om ni vill. Om tillräckligt många fortsätter att gå in och kolla på Deckarlogg. Ovanstående var blott några tankar inför det nya året. Välkommen till Deckarlogg ännu ett år!
Bengt Eriksson
Deckarlogg 
Kommentera