Första maj!

Det var före min tid (då fanns jag inte ens) och det enda som finns kvar är ett snart glömt minne på ett urblekt fotografi av dem tillsammans.

Men det var den här dagen min pappa tog på sig den finaste av de kostymer han sytt åt sig själv och mamma hade på sig en dräkt han sytt åt henne.

De åkte spårvagnen till Gärdet och efteråt gick de på restaurang – enda gången på året.

***

Lyssna nu, just idag, på sångaren och pianisten Matti Ollikainen, hur han och Franska trion tolkar 1 maj-dagens sånger och melodier. Framför allt – min favorit – den som heter just ”1 maj”.

Inte sergervisst som han/de sjunger och spelar inte, inga kampsånger på marsch, utan med spruckna ord och trasiga toner porträtteras de fattiga människor som trots sin ynkedom kämpar för sina rättigheter, för rätten att leva. Mer trasproletariat än proletariat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s