Hårdkokt så det osar bränt!

S.A. Cosby
Asfaltsland
Övers: Ylva Spångberg  
Uppl: Magnus Roosmann
(Modernista)

Man vet vad man får när man väljer att lyssna på en hårdkokt amerikansk thriller med titeln ”Asfaltsland”.

Det är smarta oneliners, race and chase, pumpade muskler, karaktärer höga på meth som väljer våld som första och enda alternativet för att lösa en konflikt. Funkar inte det så blir det mera våld.

Författaren S.A. Cosbys  briljerar i den här speciella subgenren av spänningslitteraturen. Det är spännande, smart och ironiskt. Du får vad du förväntar dig snyggt serverat på ett blodigt silverfat. Men ändå är det något som skaver.

Vi får följa Beauregard ”Bug” Montage, som kanske borde fått ett annat namn efter översättningen. Han är numera en hederlig mekaniker, make och hårt arbetande far. Och han vet att det inte finns någon framtid för den han brukade vara: den amerikanska östkustens bästa flyktchaufför.

Men när skitstormen träffar fläkten och räkningarna hotar hans livsverk och dessutom hans elaka morsas sjukförsäkring slutar gälla, då börjar det suga i rånartarmen.

Han får tips av traktens kung av whitetrash om en enkel stöt mot en juvelbutik. Och övertalas att agera chaufför. Bara en gång till.

Den som inte kan förutse vad som händer sedan får sälla sig till begåvningsreserven.  Först blir det värre och sedan blir det ännu värre för att slutligen spåra ur fullständigt . Det är spännande och smart men förutsägbart. 

En av dramaturgins gyllene nycklar handlar om att ladda storyn med konflikt och konfrontation. Men det kan bli för mycket av det goda. I ”Asfaltland” har författaren fullkomligt gödslat med både konflikter och konfrontationer.

Det är ”taxi-driver- you-talking-to-me-scener” staplade på varandra. Och alla konflikter har bara två lösningar.

Antingen med knytnävar eller puffror. Det blir lite tröttsamt. Framför allt när författaren vill att huvudkaraktären ska framstå som en hyvens snubbe som minsann älskar sin fru och sina barn.

Det blir lite sunkigt med allt amerikanskt ”a man has to do wath a man has to do” med det ädla syftet att värna om sin familj. Jag blir i alla fall lite trött på machotugget. Även om det är precis vad man kan förvänta sig av boken.

Så, nu har jag gnällt lite. Men om man frikopplar hjärnan och bara vill ha några timmars kul och spännande underhållning så är det precis vad man får.

Det är bara att spänna fast säkerhetsbältet och hänga med på en jäkla resa.

Samuel Karlssonåterkommande recensent på Deckarlogg och deckarförfattare, bl a upphovsman till polisserien om och på Mörkö vars fjärde titel ”Dödsspelet” är den hittills senaste. Han lyssnar gärna på ljudböcker och driver Facebook-sidan ”Vi som älskar ljudböcker”. Gå in där för lyssningstips på såväl deckare som annat. Instagramkonto: samuel_författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s