Som jag önskar att ”Natten undrar vem jag är” (Lindelöws) – den sjätte polisromanen/thrillern som Fredrik Ekelund skrivit om kriminalpoliserna Hjalmar Lindström och Monica Gren – hade börjat där den slutar.
I slutet har han skrivit in ett ljus och ett hopp för framtidens Malmö.
Och först då tillåts några av personerna, två flyktingar och en svensk, att vara människor med flera motstridiga lager av känslor.
Tidigare har Ekelund låtit personerna i sin berättelse om människor i Malmö – troende och inte troende flyktingar, en flitigt studerande ung flykting, hans kriminelle bror, främlingsrädda svenskar, inklusive polisen Hjalle – prata som på facebook/twitter: så stereotypt och förbestämt att de aldrig blir annat än just stereotyper.
Nog måste det gå att skriva en mer verklig polisroman om Malmös kriminalitet? Om hur kriminaliteten uppstår, vad den beror på, vilka följder den får…
Forts…
Bengt Eriksson
Publicerat i YA/KB/TA
Deckarlogg 